HD ansåg att ett 22 år gammalt återförsäljaravtal kunde sägas upp på 6 månader

Traktorleverantören och återförsäljaren hade delade meningar om uppsägningstiden av ett 22 år gammalt muntligt avtal dem emellan. Traktorleverantören ville göra gällande att det var sex månaders uppsägningstid som gällde vilket återförsäljaren ansåg var orimligt. Återförsäljaren riktade därför ett skadeståndsyrkande gentemot leverantören och Högsta Domstolen har nu tagit ställning i frågan och de ansåg att 6 månaders uppsägningstid var rimligt i detta fall.

Avtalet i fråga sades upp från traktorleverantörens sida sommaren 2013. Det rörde sig om ett muntligt avtalat som de slöt för 22 år sedan och som löpte på obestämd tid. Syftet med avtalet var ge återförsäljaren ensamrätt avseende att, inom länet, sälja leverantörens maskiner.

De båda parterna hade dock olika syn på vad avtalet innefattade. Leverantören menade att det var sex månaders uppsägningstid, att ensamrätten skulle upphöra efter fyra månader samt att nya beställningar av traktorer enbart var acceptabla under förutsättning att de levererades direkt till slutkund. Den bilden av avtalets innebörd delades dock ej av återförsäljaren.

Enligt återförsäljaren så var sex månader inte en skälig uppsägningstid. Tanken med en skälig uppsägningstid är att den ska ge parterna en möjlighet till anpassning samt att återförsäljaren ska kunna få en rimlig avkastning på saker som lokaler, personal, marknadsföring och investeringar innan dess att uppsägningstiden löpt ut. Återförsäljaren ansåg även att ett avgångsvederlag på 7,7 miljoner kronor var rimligt som kompensation för kundkretsen som leverantören fått upparbetad åt sig. Dessutom så ville återförsäljaren har ersättning för avtalsbrott då denne ansåg att leverantören inte hade rätten på sin sida gällande att ändra på avtalsvillkoren under uppsägningstiden avseende beställningar och ensamrätt.

HD fick därför ta ställning till tre separata frågor nämligen om uppsägningstiden på sex månader var skälig, om avgångsvederlag var rimligt samt om något avtalsbrott begåtts.

Det finns i Sverige ingen lag som reglerar hur ett återförsäljaravtal skall utformas utan det är istället parterna som ingår avtalet som får enas om dess innehåll. Och då det i ett fall som detta inte avtalats om någon uppsägningstid så får domstolen ta ställning kring vad som kan anses vara rimligt. Detta görs genom att domstolen tittar på liknande avtalsförhållanden och de bestämmelser som reglerar dessa.

HD tittade närmare på besläktade rättsområden, standardavtal samt hur villkoren för liknande avtal ser ut i andra länder och drog av detta slutsatsen att det kunde anses vara skäligt med sex månaders uppsägningstid för ett avtal likt detta. Dock menade HD också att det kan vara rimligt att en uppsägningstids längd både kan kortas och förlängas med anledning av god affärssed i olika branscher.

HD ansåg alltså att leverantören agerat korrekt då denne använt sig av sex månaders uppsägningstid i detta fall. De skäl som återförsäljaren angivit som stöd för en förlängd uppsägningstid i form av en lång avtalstid samt kostsamma investeringar, ansåg inte HD gav denne rätt till en längre uppsägningstid.

HD ansåg även att det kan finnas ett visst utrymme för återförsäljare att få sitt avgångsvederlag. Detta är dock under förutsättning att det går att påvisa ett extra starkt skyddsbehov, vilket HD exemplifierar med att återförsäljaren har haft en ”osjälvständig ställning”. I detta specifika fall så ansåg dock HD att det ej förelåg något sådant skyddsbehov.

HD slog fast att de villkor som parterna avtalat om även ska gälla under uppsägningstiden så till vida att parterna inte enas om något annat. Eftersom leverantören på eget bevåg ändrat på dessa villkor under uppsägningstiden, så ansåg HD att leverantören hade begått avtalsbrott.

Återförsäljaren fick därför rätt till ett skadestånd motsvarande den uppkomna försäljningsförlust som drabbat denne på grund av att leverantören inte följt de överenskomna avtalsvillkoren. Skadeståndets storlek uppskattades till cirka 300 000 kronor.

I övrigt så ansågs dock återförsäljaren ha varit den förlorande parten i målet. Återförsäljaren fick därför betala både sina egna samt leverantörens rättegångskostnader och enbart leverantörens gick på cirka 1,2 miljoner kronor.

Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör avtalsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.