X den ”dag månad år”                                                                        X tingsrätt                                                                                                                     

Svaromål

Mål X XXXX-XX; “Käranden” ./. ”Svaranden”

1. Inställning m.m.

Kommentar: Här anger Svaranden att denne motsätter sig att det ekonomiska kravet som riktas mot Svaranden. Inställningen ska vara mycket kort och direkt. Eftersom ni anser att det ekonomiska kravet är felaktigt så kan det se ut såhär: 

1.1 Käromålet bestrids i dess helhet.

1.2 Inget belopp vitsordas som skäligt i och för sig.

Kommentar: Om domstolen ger käranden rätt i målet så är svarandens inställning att de summor som åberopas är orimligt stora. Detta är bra att lyfta i ett tidigt stadium då det inte finns någon anledning att förenkla för käranden förutsatt att parterna inte har kommit överens om summan i förhand.

1.3 Som skäligt i och för sig kan dock vitsordas ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan.

Kommentar: Om parterna inte kommit överens om ränta så yrkar man ränta 30 dagar från att fakturan har ställts ut. Om en faktura ej har ställts ut så yrkar man ränta från dess att stämningsansökan delgivits. Ovan är ett exempel på hur det kan se ut om någon faktura ej ställts ut.

1.4 Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges.

Kommentar: Om Svaranden vinner målet så begär Svaranden att Käranden betalar dennes rättegångskostnader. Omfattningen av dessa kostnader vet man dock inte förrän målet är avslutat varför det är viktigt att flagga för detta redan nu.

2. Grunderna för bestridandet

Kommentar: Det som kallas för grunder är de skäl man anger för att påvisa att det inte rör sig om ett avtalsbrott. Dessa grunder försöker man i regel hålla så korta som möjligt och det är vanligt att man i detta skede hänvisar till lagtext.

2.1 Det vitsordas att X har beställt vissa IT-konsulttjänster av X (”X”). X har uppdragit åt X att såsom underkonsult utveckla och leverera en tjänst åt X. X är en ”beskriv tjänsten”, som drivs av X. X står under Finansinspektionens tillsyn.

Kommentar: De förhållanden i målet som uppenbart går att styrka är bra att redogöra för i svaromålet för att förenkla processen och inte framstå som motsträvig.

2.2 Det av X begärda priset följer dock inte av parternas avtal. Priset är inte heller skäligt enligt branschpraxis. Under alla förhållanden kan ett skäligt pris inte anses överstiga det belopp som X redan har betalat (se punkt 2.1 ovan). Det kan inte vitsordas att X har utfört arbete i den omfattning som påstås.

Kommentar: Den betalning som Käranden begär är inte rimlig då den varken är avtalad eller skälig i förhållande till vad liknande tjänster kostar. Käranden kan heller inte styrka att Käranden har utfört så mycket arbete som Käranden vill ha betalt för.

2.3 Det föreligger dessutom omfattande och allvarliga fel i de utförda tjänsterna. X åberopar härvid följande omständigheter.

2.4 X anlitade i sin tur X som underkonsult för det aktuella uppdraget med uppgift att tillgodose X beställning. Det system som X har utvecklat och levererat (”Systemet”) har dock inte kunnat hantera elektroniska meddelanden mellan X och X:s IT-system på ett driftsäkert, snabbt och stabilt sätt. Systemet har därför inte kunnat användas för att visa snabb och korrekt information  på X hemsida. Det innebär att Systemet varit oanvändbart för X och Systemet har inte heller tagits i drift.

2.5 Anförda omständigheter innebär att Systemet inte har stämt överens med vad som följer av avtalet mellan X och X. Systemet har inte heller varit ägnat för sitt avsedda ändamål. X har vid avtalets ingående insett detta ändamål och X har haft rimlig anledning att förlita sig på X sakkunskap och bedömning. Systemet har på grund av det anförda även avvikit från vad X med fog kunnat förutsätta. X har inte heller utfört tjänsterna med tillbörlig omsorg eller på ett fackmässigt sätt. Det föreligger därmed fel i rättslig mening (jfr 17-18 §§ köplagen, 4 § kommissionslagen samt 4 § konsumenttjänstlagen).

Kommentar: Det är bra att exemplifiera vad felet består i samt vilka lagar som är tillämpbara vid det specifika felet. Detta för att tydliggöra ärendet för domstolen.

2.6 Föreliggande fel medför att X är berättigat till prisavdrag (jfr 38 § köplagen och Högsta domstolens dom 2018-04-17 i mål T 2196-17). Eftersom Systemet och tjänsterna praktiskt taget saknat värde, ska det begärda priset reduceras till noll, alternativt till det belopp rätten finner skäligt. X är därmed också skyldigt att återbetala sedan tidigare erlagd betalning (se punkt 2.1 ovan). X fordran i denna del åberopas kvittningsvis upp till summa concurrens.

Kommentar: Felet är sedan tidigare konstaterat. Ovan punkt avhandlar dem ekonomiska konsekvenserna av felet.

3. Något om de rättsliga utgångspunkterna

Kommentar: Domstolen kan lagen vilket innebär att man inte är skyldig att redogöra för vilka rättsregler som stödjer ens rätt att neka till avtalsbrott. Dock så kan det ändå vara bra att ta med följande:

3.1 Det följer av allmänna principer att en IT-konsult, liksom andra uppdragstagare, ska utföra alla delar av uppdraget på ett fackmässigt sätt i enlighet med bestämmelserna i avtalet och med den skicklighet, snabbhet och omsorg som beställaren har anledning att förvänta sig. Utförs inte arbetet fackmässigt kan fel anses föreligga. Med fackmässigt utförande förstås att konsulten ska tillämpa en i branschen aktiv fackmans omdöme gällande utförandet av uppdragets samtliga delar. Den karaktäristiska prestationen i ett IT-avtal beskrivs ibland som ett mellanting mellan tjänst och vara. Brister konsulten i omsorg kan denne bli skadeståndsskyldig.

3.2 Har något avtal inte träffats om prisets storlek tillämpas den allmänna principen, som har sitt främsta stöd i 45 § köplagen, att priset ska vara skäligt med hänsyn till omständigheterna. Uppdragstagarens kvalifikationer spelar härvid en betydande roll. Betalning sker i efterskott om inte annat har överenskommits. Uppdragstagaren svarar givetvis för sina anställda. När det gäller IT-avtal ska vidare noteras att det inte föreligger någon rätt för konsulten att avhjälpa uppkomna fel och brister om inte avtalet innehåller särskilda regler härom (jfr bl.a. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt. 1 häftet. Särskilda avtal, 6 u., s. 231 ff.).

3.3 Bestämmelserna i köplagen och kommissionslagen har traditionellt ansetts ge uttryck för allmänna avtalsrättsliga principer (se t.ex. Ramberg & Herre, Köplagen. En kommentar, 2 u., s. 53 samt Johansson, Kommissionslag (2009:865) 4 §, Lexino 2015-08-10). Av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en part som erhåller en prestation med fel eller brist har rätt att kräva avdrag på priset. Beroende på vilken kontraktstyp prestationen avser beräknas avdraget på något olika sätt. Det grundläggande är dock att avdraget ska vara så stort att det skäligen kan anses återställa balansen mellan prestation och pris (jfr Högsta domstolens dom 2018-04-17 i mål T 2196-17). En annan näraliggande kontraktsrättslig princip är att arvodet till en uppdragstagare kan sättas ned om denne inte visar tillräcklig omsorg vid utförandet av uppdraget eller den utförda tjänsten på annat sätt avviker från vad uppdragsgivaren har kunnat kräva i fråga om fackmässighet (jfr Svea hovrätts dom 2018-02-23 i mål T 9965-16 med där gjorda hänvisningar).

3.4 Kräver en köpare prisavdrag ska enligt 38 § köplagen prisavdraget beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. Köparen har rätt att välja prisavdrag även i sådana fall då köparen i och för sig kan utnyttja sin hävningsrätt. Om felet i varan är så väsentligt att den praktiskt taget saknar värde, kan prisavdraget bli så stort att priset reduceras till noll (jfr 38 § köplagen, Zeteo 2016-06-30).

4. Utveckling av talan

Kommentar: Under denna rubrik så utvecklar man bakgrunden till svaromålet. Samtliga omständigheter som rör svaromålet bör här listas i detalj.  Det kan exempelvis kan se ut som nedan.

4.1 Våren ”år” fick X i uppdrag av X att utveckla och leverera en systemlösning åt X. I samband med detta anlitade X X som underkonsult för att utföra de tjänster, och leverera det system som X hade beställt. X anlitade alltså X för att uppfylla sina åtaganden gentemot X. X åtog sig därvid ett funktionsansvar för det beställda systemets uppbyggnad, funktion och prestanda. X har med fog förlitat sig på att X skulle utföra det nödvändiga arbetet som krävdes för att uppnå syftet med avtalet.

Kommentar: Underkonsulten har ett ansvar för att lösningen som levereras är funktionsduglig. Det är bra att påvisa att detta är avtalat då domstolen inte nödvändigtvis utgår ifrån att det som levereras behöver ha någon viss funktion. Kan man inte påvisa detta så kan det bli svårt att påvisa att det föreligger fel i den tjänst eller vara som levererats.

4.2 Det kan således konstateras att det i målet omtvistade uppdragsavtalet har utgjort ett led i en avtalskedja med X som beställare (slutkund), X som konsult och X som underkonsult. Det råder inget tvivel om att avtalet mellan X och X tillkommit för att tillgodose X beställning. X uppdrag till X har alltså i allra högsta grad styrt avtalsinnehållet i avtalet mellan X och X.

Kommentar: Det är bra att kunna påvisa avtalsförhållandena parterna emellan.

4.3 Avtalet innebar vidare att X, innan den ”datum månad år”, skulle färdigställt systemet. Det har varit av utomordentlig vikt för X och X att uppdraget slutfördes inom utsatt tid, vilket X varit fullt införstått med. Trots det har X inte slutfört uppdraget inom den tid som avtalats och inte heller inom skälig tid.

Kommentar: Ofta är underkonsulten försenad med sin leverans. Formuleringarna i ovan punkt är bra för att kunna påvisa att detta är ett fel.

4.4 Det ska klargöras att X bestrider att uppdraget haft den innebörd och det syfte som X påstått. Avtalet har rätteligen haft det innehåll som redovisats ovan.

Kommentar: När man får en stämning så är det viktigt att kommentera vilka delar av den som man håller med om och vilka som man inte håller med om. Detta så att domstolen inte får uppfattningen att man håller med motparten om alla delar i stämningen.

4.5 Funktionsbristerna är sådana att de var för sig och tillsammans gjort Systemet obrukbart för X. Bristerna innebär att Systemet inte kunnat användas i X verksamhet. X har inte heller tagit Systemet i drift. Föreliggande brister är följaktligen av synnerligen stor betydelse. Systemet saknar därmed värde.

4.6 Det sagda kommer att bekräftas i målet av flera olika IT-konsulter och företrädare för X, däribland bolagets VD, X. X har själv varit inblandad i det aktuella projektet eftersom det haft så central betydelse för X verksamhet.  X förhörspersoner kommer dessutom att bekräfta i målet att X visat allvarlig oskicklighet vid utförandet av uppdraget.

4.7 Bristerna avseende Systemets tekniska uppbyggnad och funktioner innebär vidare att Systemet är behäftat med fel i rättslig mening. Föreliggande fel har orsakat X betydande skada i form av bl.a. merarbete och utebliven vinst till följd av att avtalet med X inte har blivit riktigt uppfyllt.

4.8 Det bestrids att arbete utförts i den omfattning som påstås. Under alla förhållanden är det arbete som påstås vara utfört onödigt omfattande, vilket kommer att bekräftas av samtliga de externa IT-konsulter som X avser att åberopa förhör med i målet. Det omfattande arbete som påstås har utförts har inte varit nödvändigt med hänsyn till det uppdrag som X haft. De IT-konsulter som X avser att åberopa förhör med i målet kommer också att bekräfta att en hel del onödigt arbete har utförts och att många åtgärder har tagit mycket längre tid än vad som är rimligt.

4.9 Bevisbördan för att angivet arbete faktiskt har utförts och att debiterat arvode är skäligt ligger på X. Enligt X mening är det underlag som X har presenterat i denna del alltför knapphändigt. Det ger knappast stöd för slutsatsen att det begärda priset skulle vara skäligt.

Kommentar: Bevisbördan för att arbetet faktiskt har utförts ligger på Käranden.

4.10 Vidare ska framhållas att X kontinuerligt under uppdragets utförande kommit med positiva statusrapporter där allt anges fortskrida planenligt. Först en mycket kort tid innan det överenskomna leveransdatumet meddelade X att bolaget inte skulle kunna slutföra uppdraget i tid. Även efter den ”datum månad år” kom X med positiva besked om att leverans skulle ske inom kort, vilket sedermera alltså visade sig inte stämma. X har härigenom lämnat vilseledande besked och på ett otillbörligt sätt hållit både X och X på halster under orimligt lång tid efter det överenskomna leveransdatumet. 

4.11 X har på grund av föreliggande fel och dröjsmål agerat vårdslöst och därigenom ådragit sig ett kontraktuellt skadeståndsansvar gentemot X. Skadans omfattning utreds för närvarande och X förbehåller sig rätten att komplettera grunden för sin talan med ytterligare en motfordran avseende ersättning för den skada som X har lidit. 

4.12 Med hänsyn till det anförda får konstateras att X ersättningskrav är ogrundat. Att ersättningskravet är ogrundat bekräftas ytterligare av den tämligen omfattande e-postkorrespondens som förevarit mellan parterna med anledning av det aktuella uppdraget. Särskilt följande korrespondens bör uppmärksammas.

Kommentar: Är det så att det finns vidare omständigheter som styrker er sak som t.ex. e-post-konversation, sms-konversation, inspelade samtal eller liknande så är det bra att punkt-vis lista innehållet i dessa efter punkten ovan.

5. Preliminär bevisuppgift

5.1 Skriftlig bevisning

Kommentar: Under denna rubrik så ska all den eventuella skriftliga bevisning som ni avser att åberopa i målet listas.

5.2 Muntlig bevisning

Kommentar: Under denna rubrik så ska all den eventuella muntliga bevisning som ni avser att åberopa i målet listas.

Som ovan.

X

Niklas Niklasson

Bilagor