X den ”dag månad år” X Tingsrätt
Svaromål
Mål X XXX XXX-XX; “Käranden” X/X ./. ”Svaranden”
- Inställning m.m.
Kommentar: Här anger Svaranden att denne motsätter sig att det är fråga om ett varumärkesintrång. Inställningen ska vara mycket kort och direkt. Eftersom ni anser påståendet om varumärkesintrång vara felaktigt så kan det se ut såhär:
1.1. Svaranden bestrider Kärandens yrkanden.
1.2 Svaranden begär skälig tid – inte understigande 90 dagar – att inrätta sig efter ett eventuellt vitesförbud.
Kommentar: I det fall att domstolen kommer fram till att det de facto rör sig om ett varumärkesintrång så är det bra att begära en skälig tid för att kunna anpassa sig efter ett vitesförbud. Den skäliga tid ni begär bör vara kopplad till de faktiska omställningar ett sånt förbud kan medföra för er verksamhet. Exempelvis så kanske en vara behöver återkallas, förstöras eller liknande.
1.3 Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges.
Kommentar: Om svaranden vinner målet så begär svaranden att käranden betalar dennes rättegångskostnader. Omfattningen av dessa kostnader vet man dock inte förrän målet är avslutat varför det är viktigt att flagga för detta redan nu.
2. Grunderna för bestridande
Kommentar: Det som kallas för grunder är de skäl man anger för att påvisa att det inte rör sig om ett varumärkesintrång. Dessa grunder försöker man i regel hålla så korta som möjligt och det är vanligt att man i detta skede hänvisar till lagtext.
- Det föreligger inte något intrång i Kärandens registrerade figurmärke, ordmärke alternativt i det påstått inarbetade varumärket (begreppen förklaras punkt 1 och 2) enligt aktbilaga X (gemensamt benämnda ”Figurmärkena”).
Är situationen så att käranden inte har något skydd för ordvarumärket utan endast för figurvarumärket så är det bra att lägga till följande text:
Det skydd som Figurmärkena åtnjuter avser endast respektive figurmärke i dess helhet. Figurmärkena ger inte något självständigt skydd för ordet ”X” eftersom ordet i sig saknar särskiljningsförmåga (jfr 1 kap. 11 § varumärkeslagen, ”VML”) (för mer om begreppet särskiljningsförmåga se punkt 2.1). Ordet saknar ursprunglig särskiljningsförmåga för i målet aktuella tjänster och har inte heller förvärvat någon sådan förmåga genom användning/inarbetning.
Kommentar: Det är fördelaktigt att hänvisa till aktbilagor. En aktbilaga är domstolens stämpel som de satt på varje inkommen handling i målet. Varje handling har ett eget nummer.
2.2 Det bestrids att Käranden använt Figurmärkena i den omfattning som påstås liksom att Figurmärkena skulle vara kända som beteckning för Kärandens tjänster inom omsättningskretsen (jfr 1 kap. 7 § VML).
Kommentar: Svaranden motsätter sig det påstådda varumärkesintrånget samt att varumärket som det påstås att svarande gjort intrång i skulle vara ett inarbetat varumärke.
2.3 Ordet X är vanligt förekommande i allmänt språkbruk. Sammansättningen ”X-X” återfinns i Svenska Akademiens ordlista (”SAOL”) och betyder X i X form (undersök exempelvis om ordet återfinns i SAOL eller Googla det för att få ett hum om hur allmänt använt ordet är). Ordet X är dessutom beskrivande för i målet aktuella tjänsteslag och används i betydande omfattning av andra företag och privatpersoner. Det finns därmed ett allmänt intresse av att frihålla ordet X (jfr 1 kap. 5 § VML samt artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken, ”varumärkesförordningen”).
Kommentar: Ordmärket utgörs av ett vanligt förekommande ord och kan därmed inte anses åtnjuta något varumärkesskydd. Det är bra att kunna påvisa att det aktuella ordet är allmänt använt. T.ex. skulle det kunna se ut som ovan i 2.4.
2.4 Det finns inte någon förväxlingsrisk mellan Kärandens och Svarandens kännetecken. Kravet på märkeslikhet är inte uppfyllt. Eftersom ordet X utgör en sådan del av Figurmärkena som saknar särskiljningsförmåga, ska förväxlingsbedömningen utgå från Kärandens respektive figurmärke i dess helhet.
Kommentar: Svaranden och Kärandens respektive varumärken är inte tillräckligt lika varandra för att det ska kunna anses föreligga förväxlingsrisk. Observera att i de fall då det rör sig om ett figurmärke så är det logotypen i sin helhet och inte ordet i sig som ska jämföras.
2.5 För det fall att rätten skulle finna att ordet X i och för sig har viss särskiljningsförmåga och åtnjuter skydd, medför ordets deskriptivitet och låga distinktivitet i vart fall ett mycket snävt skyddsomfång.
Kommentar: Om rätten skulle anse att det föreligger en förväxlingsrisk så är skyddet för det aktuella ordet mycket begränsat då ordet inte är vare sig särskilt beskrivande eller utmärkande.
2.6 Det föreligger inte heller tjänsteslagslikhet. Kärandens och Svarandens tjänster är varken identiska eller ens liknande. Tjänsterna tillgodser helt olika behov och har olika målgrupper. Det finns inte någon risk för företagsassociation. Någon faktisk förväxling har inte heller förekommit.
Kommentar: Det är viktigt att jämföra de faktiska tjänster som Svarandens respektive Kärandens verksamheter förmedlar. För att det ska kunna anses föreligga tjänsteslagslikhet så ska tjänsterna som respektive företag förmedlar vara i princip identiska samt rikta sig mot samma målgrupp. Företagsassociation innebär att det finns en risk för att de respektive företagen förväxlas med varandra.
2.7 Ett eventuellt vitesförbud ska svara mot den faktiska användning som är visad i målet. I målet är det ej visat att någon faktiskt användning skett.
Kommentar: Eventuella vitesbelopp som Käranden kräver av Svaranden ska baseras på hur omfattande det påstådda varumärkestsintrånget är. Vitesbeloppet kan därmed variera från fall till fall. Det ligger på Käranden att bevisa omfattningen av varumärkesintrånget.
3. Något om de rättsliga utgångspunkterna
Kommentar: Domstolen kan lagen vilket innebär att man inte är skyldig att redogöra för vilka rättsregler som stödjer ens rätt att neka till varumärkesintrång. Dock så kan det ändå vara bra att ta med följande:
3.1 Käranden har gjort gällande att Svaranden gjort intrång i den ensamrätt till figurmärke/ordmärke som följer av dels en nationell varumärkesregistrering, dels ett registrerat EU-varumärke, dels en internationell varumärkesregistrering. Frågan om intrång avseende det nationella figurmärket ska prövas enligt bestämmelserna i VML, som i sin tur ska tolkas i ljuset av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG (”varumärkesdirektivet”). Frågan om intrång avseende EU-varumärket ska prövas enligt bestämmelserna i varumärkesförordningen. VML:s bestämmelser om vitesförbud tillämpas dock även såvitt avser intrång i ett EU-varumärke, såvida inte varumärkesförordningen föreskriver något annat (se 10 kap. 5 § VML samt artikel 102 varumärkesförordningen).
3.2 En internationell varumärkesregistrering har i princip samma rättsverkningar som en nationell registrering (se 5 kap. 16-17 §§ VML).
3.3 Den grundläggande funktionen hos varumärken är att garantera produkters och tjänsters ursprung, vilket ofta är avgörande information för en potentiell köpare. Samtidigt finns ett samhälleligt och marknadsmässigt behov av att kunna använda språket för att sprida information, också om kommersiella aktiviteter. En följd av detta är att vissa tecken (främst ord) måste hållas fritt tillgängliga (se Maunsbach & Wennersten, Varumärkeslag (2010:1877) 1 kap. 4 §, Lexino 2016-08-30). Ett varukännetecken anses ha särskiljningsförmåga om det tydligt skiljer varan/tjänsten från andra varor/tjänster (se Håstad m.fl., Civilrättens grunder, 1 u., s. 344).
3.4 Av 1 kap. 11 § 1 st. VML framgår att ensamrätten till ett varukännetecken inte ger något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga. Bestämmelsen ger uttryck för en allmän princip inom känneteckensrätten som innebär att endast element som har särskiljningsförmåga kan omfattas av ensamrätt (se Karnov-kommentaren till 1 kap. 11 § VML).
3.5 En varumärkesrätt ger i princip inte ett separat skydd för enskilda delar av det registrerade märket, utan endast för märket i dess helhet. Förhållandet att en beståndsdel av ett registrerat märke har stark särskiljningsförmåga innebär inte att innehavaren av märket har ensamrätt till delen i sig. Ensamrätten avser endast det registrerade märket i dess helhet (Wessman, R., Varumärkeskonflikter, 1 u., s. 27).
3.6 Utgångspunkten är att ett kännetecken ska anses som beskrivande om det är rimligt att anta att omsättningskretsen kommer att uppfatta kännetecknet som en beskrivning av varorna eller tjänsterna. Även nybildade ordkombinationer anses beskrivande om det inte finns en tydlig skillnad mellan nybildningen och dess beståndsdelar (se t.ex. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 14 februari 2018 i mål nr PMÖÄ 10702-16 med gjorda hänvisningar).
3.7 EU-domstolen har uttalat att kravet på särskiljningsförmåga bl.a. syftar till att förhindra monopolisering av rent beskrivande beteckningar (se domstolens dom den 8 november 2016 i mål C-43-/15 P (BSH)).
3.8 Enligt 1 kap. 7 § 2 st. VML ska ett varukännetecken anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Om varukännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet gäller ensamrätten endast inom det området. Det räcker således inte med att märket är taget i bruk utan lagtexten uppställer ett antal förutsättningar för att en inarbetning ska anses föreligga. En viktig förutsättning är att tecknet ska vara känt som just beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls. Det måste kunna fungera som individualiseringsmedel (se Levin , M., Lärobok i immaterialrätt, 10 u. (äldre u.), s. 406 ff.).
3.9 Utformningen av ett vitesförbud ska vara klart preciserat och ta sikte på det intrång som har begåtts. Ett vitesförbud ska vara klart avgränsat så att den som förbudet riktar sig mot vet vad vederbörande inte får göra. Ett förbud ska inte heller gå längre än vad som är motiverat i det enskilda fallet. Vidare ska förbudet ta sikte på det intrång som har begåtts och enbart träffa intrångsgörarens faktiska användning av varumärkena (se prop. 1993/94:122 s. 67, NJA 2007 s. 431, Svea hovrätts dom den 5 november 2015 i mål T 11341-14, NJA 2007 s. 431 och RH 2016:25).
4. Ramen för processen
Kommentar: Här redogör Svaranden för vad denne menar att domstolen ska fokusera på i det aktuella målet.
4.1 I målet råder tvist om omfattningen av det skydd som Käranden åtnjuter för sina åberopade Figurmärken, om märkeslikhet föreligger samt om tjänsteslagslikhet föreligger. Med anledning härav har rätten att först bedöma omfattningen av det varumärkesrättsliga skydd som Käranden åtnjuter genom sina registrerade Figurmärken. Därefter får bedömas om det föreligger märkes- och tjänsteslagslikhet samt, i förekommande fall, huruvida det föreligger förutsättningar för att bifalla Kärandens förbudsyrkande i någon del.
5. Skyddet för Figurmärkena
5.1 Käranden har gjort gällande att bolaget åtnjuter ensamrätt till ordet X som sådant – oavsett grafisk utformning – när det gäller de varu- och tjänsteslag som Figurmärkena omfattar enligt ingivna registreringsbevis, aktbilaga X. Svaranden delar inte denna uppfattning. Kärandens ståndpunkt är inte heller förenlig med de bedömningar som berörda myndigheter har gjort i samband med att Käranden försökt få ordet X registrerat som ordmärke respektive firma (se mer härom strax nedan).
Kommentar: I en situation där käranden påstår att de genom figurvarumärket fått skydd för själva ordet så är det bra att man förtydligar att skyddet avser loggan och inte ordet. När ett företag fått ett figur- men ej ordvarumärke så är det vanligt att de försökt registrera ordvarumärket men fått avslag. Därför är det bra att kontakta PRV för att få tillgång till detta avslag för att kunna bestrida kärandens påstående. Tingsrätten gör förvisso sin egen bedömning men de påverkas ofta av andra myndigheters bedömningar.
5.2 Käranden har genom åberopade varumärkesregistreringar erhållit ett skydd för Figurmärkena i de speciella utföranden som framgår av aktbilaga X. En given utgångspunkt vid en närmare granskning av skyddsomfånget för den här typen registreringar är att skyddet gäller för respektive figur i dess helhet. Skyddet måste således avse respektive figurmärke i dess helhet och inte ordet X som enskilt element. Vad Käranden åtnjuter skydd för genom registrering är således tre figurmärken där ordet X ingår men däremot inte för ordet i sig.
Kommentar: Käranden har skydd för tre olika logotyper i vilka ordet X är en beståndsdel. Skyddet avser dock logotyperna i dess helhet och inte själva ordet. Används ordet i annat sammanhang än i logotyperna så har käranden alltså inget skydd för ordet.
5.3 Ordet X kan överhuvudtaget inte ha något som helst skydd enligt VML eller varumärkesförordningen eftersom ordet i sig saknar särskiljningsförmåga. Käranden kan inte åtnjuta ensamrätt till ordet X. I kravet på särskiljningsförmåga ligger som sagt en strävan att frihålla språkets vanliga ord och i tillvaron förekommande symboler. Sådana ska inte utan vidare kunna förbehållas en enskild näringsidkare och monopoliseras som just dennes varumärke.
5.4 Att ordet X är beskrivande och vanligt förekommande framgår redan vid en sökning på Internet. Detsamma gäller ordet X. En googling på ordet X ger ett mycket stort antal träffar. Härvid kan t.ex. nämnas att det finns ett företag som tillhandahåller tjänster under domänen ”X”.
Kommentar: Med fördel så räknar svaranden upp andra företag som använder sig av liknande eller samma begrepp för att kunna påvisa att begreppet är allmänt använt.
5.5 Den omfattande användningen av orden X och X är relevant eftersom den ytterligare understryker vikten av att båda orden frihålls. Det finns ett allmänt intresse av att frihålla ordet X. Ordet kan därmed inte fungera som individualiseringsmedel för specifikt Kärandens tjänster.
5.6 Ordet X har varken inneboende eller inarbetad (förvärvad) särskiljningsförmåga. Ordet kan inte förbehållas endast Kärandens användning. Det vore direkt främmande ur konsumentperspektiv om ordet X skulle anses omfattat av Kärandens Figurmärken. Hänsyn måste härvid tas till vilken effekt på marknaden som en ensamrätt skulle få. Sådant som alla bör kunna utnyttja måste vara fritt och oskyddat. Ett bifall till käromålet skulle få en uteslutande effekt mot andra näringsidkare, vilket skulle leda till orimliga konsekvenser och öppna upp för ytterligare rättsprocesser.
5.7 Såsom tidigare framhållits försökte Käranden erhålla registrering av ordmärket X under ”år” men ansökan avslogs av PRV.
5.8 Ordet X utgör en del av allmänt språkbruk. Det är alltså inte fråga om någon nybildad ordkombination där det finns en tydlig skillnad mellan nybildningen och dess beståndsdelar. Ordet X har ett konkret samband med de tjänster som Käranden tillhandahåller, vilket PRV har konstaterat i bl.a. ett provisoriskt föreläggande av den ”dag månad år” och i ett granskningsdokument av den ”dag månad år” (se bilaga X och X).
5.9 I granskningsdokumentet anför ansvarig handläggare hos PRV bl.a. att ”X är beskrivande för varorna i klass X och tjänsterna i klass X och X. Märkena anger endast varornas avsedda användning och tjänsternas ändamålsenliga resultat. Den figurativa särskiljningsförmågan har märket inte. Jfr X”.
Kommentar: Finns det ett granskningsdokument till avslaget så är det bra att citera motiveringen till avslaget givet att motiveringen är relevant i målet.
5.10 Sambandet mellan termen X och den i målet aktuella tjänsteanvändningen är så
direkt och konkret att det torde vara självklart att omsättningskretsen uppfattar ordet som en beskrivning av tjänsternas avsedda användning. Ordet X saknar därmed särskiljningsförmåga för de tjänster som Käranden tillhandahåller.
5.11 Om rätten skulle finna att ordet i och för sig har viss särskiljningsförmåga, är skyddsomfånget, på grund av ovan anförda omständigheter, synnerligen begränsat, vilket i sin tur har central betydelse för förväxlingsbedömningen
5.12 När det gäller frågan om Käranden har inarbetat någon ensamrätt till ordet X kan först konstateras att bevisbördan i denna del ligger på Käranden. Vidare får konstateras att möjligheten att åtnjuta ett varumärkesskydd för den här typen av beskrivande ord i ett figurmärke måste anses synnerligen begränsat. Det gäller inte minst i detta fall där ordet kan anses ha en beskrivande karaktär för den verksamhet och tjänst som avses med kännetecknet. Svaranden får i detta sammanhang framhålla att den relevanta marknaden inte kan begränsas till ”land”. I Sverige är Kärandens marknadsandel mycket liten för att inte säga obefintlig. Käranden bör dessutom förtydliga i målet hur den relevanta marknaden ska avgränsas och varför.
5.13 Den utredning som Käranden förebringat visar inte att Figurmärkena kommit att förvärva någon förstärkt särskiljningsförmåga. Det material som Käranden ingivit i denna del kan knappast anses utgöra ett tillförlitligt underlag för att kunna bedöma inarbetning i det avseende som det är fråga om här.
5.14 Även om rätten skulle finna att ordet X besitter viss ursprunglig särskiljningsförmåga, och genom användning har förvärvat en något högre särskiljningsförmåga, är det ändå, såsom framhållits ovan, ett ofrånkomligt faktum att ordet har ett starkt beskrivande inslag och därmed ett synnerligen begränsat skyddsomfång.
6. Märkeslikhet?
6.1 Återigen ska framhållas att det varumärkesskydd som Käranden har åberopat i målet är hänförligt till Kärandens figurmärken. Käranden har inte ensamrätt till något ordmärke omfattande termen X, varför ett intrång i något ordmärke inte är aktuellt i målet. Figurmomenten i Figurmärkena påverkar klart intrycket av märkena. Skyddsomfånget är betydligt snävare än om det hade varit fråga om ett renodlat ordmärke bestående av ordet X.
6.2 Skyddet för Figurmärkena täcker i vart fall inte ordet X och i synnerhet när ordet, såsom i förevarande fall, förekommer i uttrycken ”X” respektive ”X”. Föreliggande skillnader är tillräckliga för att det inte ska anses föreligga någon förväxlingsbarhet mellan de motstående märkena.
Kommentar: Varumärkesskyddet avseende logotyperna ger inget skydd åt själva ordet X som förekommer i logotypen. Svarandens och Kärandens användning av ordet X skiljer sig så pass mycket åt att företagen och dess tjänster omöjligt kan förväxlas med varandra.
6.3 När det gäller frågan om märkeslikhet bör särskilt noteras att förväxlingsbedömningen ska utgå från å ena sidan Kärandens respektive figurmärke i dess helhet, och å andra sidan uttrycken ”X” respektive ”X”. Förväxlingsbedömningen ska således inte utgå från orden X respektive X. Låt vara att orden X och X också skiljer sig. Det föreligger en klar fonetisk, visuell och innehållsmässig skillnad.
6.4 De särskiljande elementen i Svarandens märke är så stora att det inte finns risk för att omsättningskretsen kan tro att parternas tjänster kommer från samma företag eller företag med ekonomisk koppling till varandra.
Kommentar: Svarandens logotyp är så pass unik att kunder till respektive företag (Svarandens och Kärandens) omöjligt kan förväxla företagen med varandra.
6.5 Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte föreligger märkeslikhet.
7. Tjänsteslagslikhet?
7.1 Vid prövning av tjänsteslagslikhet ska, enligt gällande rätt, hänsyn tas till samtliga relevanta faktorer. En bedömning ska göras av hur nära parternas tjänster kan anses ligga varandra. Hänsyn ska därvid tas till om tjänsterna är ersättningsbara med varandra eller om de kompletterar varandra och därmed står i ett konkurrensförhållande och i vad mån de riktar sig till olika kundsegment.
7.2 Parternas tjänster är inte utbytbara, de konkurrerar inte med varandra och riktar sig inte heller till samma målgrupp. Omsättningskretsen associerar inte X med Käranden på det sätt som avses i VML och varumärkesförordningen.
7.3 Vid prövningen av tjänstelagslikheten är utgångspunkten att endast de varor och tjänster som omfattas av Kärandens registreringar enligt aktbilaga X kan ligga till grund för jämförelsen med de tjänster som Svaranden tillhandahåller under uttrycken ”X” respektive ”X”. Det råder inte identitet eller ens likhet mellan dessa tjänster. Parternas grundläggande verksamheter och tjänster skiljer sig åt betydligt. Det finns påtagliga skillnader mellan tjänsterna. I anslutning härtill ska framhållas att Käranden inte har anfört några konkreta omständigheter eller bevis som indikerar att förväxling faktiskt har skett.
7.4 Svaranden har under X års tid erbjudit tjänster till företag och andra organisationer. Redan sedan starten ”år” har Svaranden varit verksam inom segmentet X och omsätter årligen, tillsammans med sitt dotterbolag X, X miljoner kr. Svaranden hanterar över X miljoner X i månaden. Som exempel på de tjänster som Svaranden tillhandahåller kan nämnas X, X, X och X. I anslutning till dessa tjänster erbjuds tilläggstjänster såsom X, X och X.
Kommentar: Det är fördelaktigt att redogöra för omfattningen av sin egen verksamhet så att domstolen förstår att ett vitesförbud skulle kunna få långtgående konsekvenser för ens verksamhet. Det kan se ut som i 7.4 ovan.
7.5 Käranden tillhandahåller en tjänst som är avsedd för större företag, kommuner, landsting och liknande aktörer. För att det ska vara intressant för Kärandens kunder att betala för tjänsten krävs att Käranden har många registrerade användare av tjänsten, varför tjänsten är gratis för mottagare av X. De fördelar som mottagarna erhåller genom att ansluta sig till tjänsten är att de kan minska X, dvs. i X. X finns också som funktion men kan bara användas som en tilläggstjänst när kunden skickar X och i samband med det vill ha något X. Till skillnad från Svaranden erbjuder inte Käranden möjligheten att kunna lägga upp ett X för X. Kärandens tjänst kan inte heller användas för att tillgodose behovet av att låta flera parter X.
Kommentar: Det är fördelaktigt att närmare beskriva de tjänster man förmedlar för att på så vis kunna belysa olikheterna mellan sina egna och motpartens tjänster.
7.6 Vid en helhetsbedömning kan det – särskilt med beaktande av att ordet X i sig saknar särskiljningsförmåga samt bristen på märkes- eller tjänsteslagslikhet – inte anses föreligga risk för att en genomsnittskonsument förväxlar Kärandens och Svarandens kännetecken eller får uppfattningen att det finns ett ekonomiskt band mellan parterna.
7.7 Mot bakgrund av ovanstående kan det inte anses att Käranden bevisat att Svaranden gör intrång i Figurmärkena. Tvärtom visar utredningen tydligt att det inte föreligger något varumärkesintrång. Till följd härav ska Kärandens förbudsyrkande lämnas utan bifall.
8. Utformningen av förbudsyrkandet
8.1 För det fall att rätten skulle finna att Svaranden gjort intrång i Figurmärkena, får prövas om det föreligger förutsättningar för att utfärda vitesförbud. Frågan blir då hur vitesförbudet ska utformas.
Kommentar: Då man blir stämd för varumärkesintrång så är det vanligt att den som stämmer försöker yrka på ett mer omfattande förbud än vad som är nödvändigt.
8.2 Som redovisats ovan ska ett eventuellt vitesförbud under alla förhållanden svara mot Svarandens faktiska användning av kännetecknet och det saknas därför förutsättningar för att låta förbudet omfatta andra tjänster än de som är aktuella i målet.
Kommentar: Om domstolen kommer fram till att Svaranden begått varumärkesintrång så ska ett eventuellt förbud samt böter enbart beröra de specifika tjänster eller varor som tas upp i målet. Förbud eller böter kan alltså inte beröra samtliga tjänster eller varor som Svaranden tillhandahåller.
8.3 Det i målet påstådda intrånget avser, såvitt får förstås, endast X (se sidan X i aktbilaga X samt sidan X i aktbilaga X). Därmed saknas grund för att meddela ett förbud mot de övriga tjänster som omfattas av Kärandens förbudsyrkande, dvs. (a) X, (b) X, (c) X samt (d) därmed relaterade varor och tjänster. Förbudet bör således under alla förhållanden avgränsas så att det endast avser X eftersom det inte förekommit några andra tjänster i målet.
9. Preliminär bevisuppgift
9.1 Skriftlig bevisning
9.1.1 Avslag från Bolagsverket daterat den ”dag månad år” (bilaga X till detta yttrande).
9.1.2 Granskningsdokument från PRV av den ”dag månad år” (bilaga X till detta yttrande).
9.1.3 Samtliga handlingar ovan åberopas till vederläggande av att Svaranden gjort intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha förvärvat särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning.
9.2 Muntlig bevisning
9.2.1 Förhör under sanningsförsäkran med X, samma adress som Svaranden. X ska höras angående parternas verksamheter och tjänster, användningen av det påstått intrångsgörande kännetecknet, Figurmärkena samt sina kontakter med Käranden med anledning av förevarande tvist. Förhöret åberopas till vederläggande av att Svaranden gjort intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha förvärvat särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning. Förhöret beräknas ta ca två timmar.
Som ovan,
X
Niklas Niklasson
Bilagor
