En bostadsrättsförening sade upp en 33-årig kvinna från hennes bostadsrätt. Det slutade i en tingsrättsprövning som gav föreningen rätt. Kvinnan ska ha fört ett väldigt oväsen alla tider på dygnet, enligt klagande grannar.
Kvinnan blev medlem i bostadsrättsföreningen i februari 2010. Nästan åtta år senare, i december 2017, så mottog kvinnan en rättelseanmodan från föreningen. I denna rättelseanmodan så redogjorde föreningen för de klagomål som mottagits från kvinnans grannar.
Hon ska ha orsakat störningar då hon hörts ”banka i väggarna, föra oväsen, spela hög musik och skrika alla tider på dygnet”, enligt grannarna. Störningarna ska, trots rättelseanmodan, ha fortsatt varför kvinnans bostadsrätt sades upp i januari 2018.
Kvinnan hade dock inte för avsikt att flytta från sin bostadsrätt vilket medförde att föreningen tog ärendet vidare till Attunda tingsrätt. Föreningen ansökte om att tingsrätten skulle förpliktiga kvinnan att flytta ut per omgående samt att hon skulle stå för kostnaderna knutna till en eventuell avhysning, om en sådan skulle bli nödvändig.
Kvinnans version av det hela var att ”upprinnelsen till den situation hon nu befinner sig i” var att det 2015 uppstått en konflikt mellan henne och ett par som bor i föreningen. Hon hävdade att det i själva verket var hon som hade trakasserats av grannarna. Kvinnan hävdade vidare att hon har ett funktionshinder som gör henne känslig för både ljud och stress.
Enligt kvinnan så var det paret som hon var i konflikt med som orsakat störningarna och som sedan skuldbelade henne. Hon menade vidare att de spred ett rykte om henne som gick ut på att hon var ”farlig och annorlunda” samt att paret skulle ha misshandlat henne i tvättstugan.
Tingsrätten såg inte någon anledning att ifrågasätta sanningshalten i att det förelåg en konflikt mellan kvinnan och paret. Att det skulle vara paret som i själva verket orsakat störningarna ansåg tingsrätten däremot inte var rimligt då detta skulle innebära att alla kvinnans grannar farit med osanning.
Vad gäller störningarna som sådana så menade tingsrätten att det var tydligt att dessa ”med god marginal” varit såpass allvarliga att det inte kunde ses som skäligt att grannarna skulle behöva tåla dessa.
Utfallet i tingsrätten blev, med anledning av nämnda orsaker, att kvinnan fick sin nyttjanderätt till bostaden förverkad. Kvinnan blir därför tvungen att omgående flytta därifrån samt att stå för kostnader knutna till en eventuell avhysning i händelse av att en sådan blir aktuell. Tingsrätten beslutade även att kvinnan ska betala 100 000 kronor avseende bostadsrättsföreningens uppkomna rättegångskostnader.
Önskar ni rådgivning och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.