Vårdnadstvisten utmynnade i att pappan, våren 2015, fick ensam vårdnad om sin dotter. Istället för att följa domen så vägrade mamman att lämna över dottern till pappan och hon valde dessutom att anmäla pappan för misshandel. Både tingsrätten och hovrätten ansåg dock att mamman ljög om misshandeln varför mamman dömdes för falsk tillvitelse och HD har fattat beslut om att ej pröva fallet.
Våren 2015 så utmynnade vårdnadstvisten i att pappan tilldömdes ensam vårdnad. Tre månader efter att domen föll så hade mamman fortfarande inte överlämnat dottern till pappan. Pappan tog då med sig två vittnen – sin nya sambo och en granne – och åkte till mamman för att hämta sin dotter.
Väl på plats hos mamman så vägrade hon fortsatt att lämna över dottern. Pappan ringde polisen som åkte ut till mammans bostad där de förklarade för pappan att de inte har befogenhet att ombesörja ett överlämnande.
När polisen samtalade med mamman så påstod hon att pappan och hans granne skulle ha använt sig av våld då de försökte hämta dottern. Som stöd för sitt påstående så visade mamman på ett blåmärke på dotterns arm.
Då polisen – enligt mamman – inte visade något intresse av att ta upp en anmälan på platsen så åkte mamman samma kväll till akuten med dottern. Sjukvårdspersonalen ringde efter polis som då upprättade en anmälan om misshandel.
Åklagaren ansåg dock att mammans påstående om misshandeln var ett påhitt och förundersökningen mot pappan lades därför ner. Istället så åtalades mamman vid Örebro tingsrätt för falsk tillvitelse.
I ett förhör med en av de poliser som kallades till mammans hem så framgår följande:
”Enligt mamman hade pappan slagit dottern. Dottern visade upp ett blåmärke på armen. Han fick en konstig känsla av mamman och dottern. Dottern var väldigt fokuserat på blåmärket när mamman var med men kunde inte berätta hur det gått till mer än att pappan gjort det.”
Pappans granne som följt med som vittne förhördes under ed om det påstått inträffade. Grannen berättade att inget våld hade förekommit och tingsrätten ansåg att grannens redogörelse var trovärdig.
”Även om V (vittnet) kom till lägenheten tillsammans med MÄ (mannen) har hon inte någon närmare relation till MÄ eller X (den tilltalade) eller något intresse i saken. Det har inte framkommit, eller ens påståtts, att hon skulle ha någon anledning att medvetet lämna felaktiga uppgifter.”
Örebro tingsrätt fann mamman skyldig till falsk tillvitelse. Hon dömdes till villkorlig dom, 40 dagsböter á 50 kronor samt till att betala skadestånd till pappan på 7000 kronor.
Mamman valde att överklaga till Göta hovrätt som fastställde domen. En av nämndemännen där ansåg dock att det kan finnas en möjlighet att pappans granne inte såg allt som hände mellan mamman och pappan i mammans lägenhet varför denna nämndeman ville ha mamman friad. I övrigt var dock Göta hovrätt enig.
Mamman lät sig inte nöjas med domen och överklagade den därför till Högsta domstolen som beslutade att inte meddela något prövningstillstånd. Domen från Göta hovrätt står därmed fast.
Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör vårdnadstvist så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Pingback: Pappan tilldömdes ensam vårdnad – mamman ljög om barnmisshandel och dömdes för falsk tillvitelse – Min bortförda brorsdotter