En kvinna i 20-års åldern som var anställd inom hemtjänsten misstänktes för att stjäla pengar från vårdtagare. Kvinnans chef kom därför på idén att gillra en fälla hemma hos en av de äldre. Chefen placerade pengar i en plånbok, pengar som var försvunna efter kvinnans besök hos vårdtagaren. Tingsrätten friade kvinnan då pengarna inte kunde ansetts ha tagits ”olovligen” eftersom det rörde sig om en brottsprovokation. Hovrätten gjorde dock en annan bedömning av brottsprovokationen och kvinnan fälldes där för grov stöld.
Det hade tidigare försvunnit pengar hemma hos vårdtagare som kvinnan besökt. Kvinnans chef misstänkte att kvinnan hade stulit pengarna och bestämde sig därför för att placera 1 100 kronor i en plånbok hemma hos en av vårdtagarna samma dag som kvinnan skulle komma på besök. Då kvinnan lämnat vårdtagarens bostad så var även pengarna borta och då chefen konfronterade kvinnan angående det inträffade så erkände hon att hon stulit pengarna och överlämnade dem.
Stölden polisanmäldes och kvinnan åtalades för grov stöld vid Nacka tingsrätt.
Enligt tingsrätten så var det en komplicerande omständighet att chefen hade placerat ut de 1 100 kronorna, att chefen i och med detta gillrat en fälla och därmed provocerat fram stölden. Mot bakgrund av detta så kunde det inte betraktas som ett ”olovligt tagande”, vilket är själva grunden för att någon ska kunna dömas för stöld. Tingsrätten menade istället att, det på grund av chefens agerande, handlade om samtycke i någon form.
Tingsrätten friade därför kvinnan med följande motivering:
”Om gärningen faktiskt har godtagits, har en kränkning av ett skyddsvärt intresse inte ägt rum, oavsett om godtagandet har kommit till gärningsmannens kännedom eller inte. Avgörande för frågan om tagandet är olovligt är om ägaren eller besittaren är införstådd med att saken tas.”
Åklagaren nöjde sig inte med tingsrätten dom och överklagade den därför till Svea hovrätt. Svea hovrätt konstaterar att det ”i viss mening framstått som önskvärt” att kvinnan skulle tillskansa sig pengarna då chefen ville få fram bevis mot kvinnan så att fler stölder skulle kunna undvikas. Dock, menade Svea hovrätt, så är det inte att likställa med att chefen accepterade kvinnans stöld.
Svea hovrätt håller alltså inte med tingsrätten i dess bedömning av fallet och skrev följande i domskälen:
”För att ett samtycke ska medföra att ett tagande inte anses olovligt krävs att samtycket är allvarligt menat. Som exempel på när giltigt samtycke inte föreligger på denna grund har anförts bl.a. vid provokation i form av ett skenbart samtycke för att få någon att föröva brott.”
Kvinnan försvarade sig i hovrätten med att chefen hade utsatt henne för en brottsprovokation vilket hade undergrävt hennes rätt till en rättvis rättegång. Dock så konstaterade hovrätten att det förhåller sig som så i Sverige att grundregeln är att det inte är förbjudet för enskilda att utföra en brottsprovokation, däremot är det förbjudet för polisen. Då provokationen i detta fall skett innan dess att ärendet blev polisiärt så ansåg hovrätten att inget fel var begånget.
Inte heller det faktum att chefen snärjt kvinnan i sin fälla såg hovrätten som en besvärande omständighet. Detta då fällan i sig inte kunde anses ha inverkat på kvinnans beteende i sådan omfattning att den skulle ha påverkat hennes ansvar eller straff.
Mot bakgrund av det ovan nämnda så dömde Svea hovrätt den sedan tidigare ostraffade kvinnan för grov stöld. Kvinnans straff fastställdes till villkorlig dom samt 80 dagsböter om 220 kronor styck.
Önskar ni rådgivning och/eller önskar anlita en jurist så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
