Okategoriserade

I detta nyhetsbrev vill vi ta upp ett viktigt ämne som rör oss alla – framtidsfullmakter.

Att tänka på framtiden kan vara både spännande och skrämmande, men det är viktigt att vara förberedd på alla eventualiteter.

Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är ett juridiskt dokument som ger någon du litar på rätten att fatta beslut å dina vägnar om du någon gång i framtiden skulle bli oförmögen att göra det själv, exempelvis på grund av sjukdom eller kognitiv nedsättning. Det kan gälla både personliga och ekonomiska angelägenheter.

Varför är det viktigt att ha en framtidsfullmakt?

1.    Självbestämmande: Genom att skriva en framtidsfullmakt säkerställer du att dina önskemål respekteras, även om du själv inte kan uttrycka dem. Du kan välja vem som ska hantera dina affärer och ge specifika instruktioner om hur du vill att olika situationer ska hanteras.

2.    Trygghet för anhöriga: En framtidsfullmakt kan minska stress och osäkerhet för dina nära och kära. De vet att de har din tillåtelse att agera för ditt bästa och enligt dina önskemål,vilket kan förenkla många svåra beslut.

3.    Undvikande av god man: Utan en framtidsfullmakt kan det bli nödvändigt att utse en god man eller förvaltare genom domstol. Denna process kan vara tidskrävande, kostsam och leda till att någon du inte valt får ta beslut om dina angelägenheter.

Hur upprättar man en framtidsfullmakt?

Att upprätta en framtidsfullmakt är relativt enkelt, men det är viktigt att det görs korrekt för att vara giltigt. Här är några steg att följa:

1.    Välj en betrodd person: Tänk noga igenom vem du vill ska företräda dig. Det bör vara någon du har stort förtroende för och som förstår dina värderingar och önskemål.

2.    Specificera befogenheter: Var tydlig med vilka befogenheter fullmaktshavaren ska ha. Det kan gälla allt från att betala räkningar och sälja bostäder till att fatta beslut om vård och omsorg.

3.    Juridisk rådgivning: Det kan vara klokt att rådfråga en jurist när du upprättar din framtidsfullmakt för att säkerställa att den uppfyller alla lagkrav och täcker alla viktiga områden.

4.    Formella krav: Framtidsfullmakten måste vara skriftlig och undertecknad av dig i närvaro av två vittnen som också undertecknar dokumentet. Vittnena får inte vara fullmaktshavare eller nära släktingar.

Avslutande ord

Att ha en framtidsfullmakt är en viktig del av att planera för framtiden. Det ger dig möjlighet att bibehålla kontrollen över dina angelägenheter och säkerställa att dina önskemål följs,samtidigt som det ger trygghet för dina närstående. Ta steget idag för att skapa en tryggare morgondag.

Om du har några frågor eller behöver hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt, tveka inte att kontakta oss. Vi finns här för att hjälpa dig genom varje steg av processen.

Sommaren närmar sig med stormsteg och för många av oss innebär det efterlängtad semester. För att du ska kunna njuta fullt ut av din ledighet och undvika stressande överraskningar, har vi sammanställt några viktiga punkter om dina arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter. Genom att vara väl förberedd kan du säkerställa att din semester blir så smidig och avkopplande som möjligt.

1. Planering av semestern

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till minst 25 dagars betald semester per år. Det är viktigt att planera din semester i god tid och ansöka om ledighet hos din arbetsgivare. Kom ihåg att arbetsgivaren har rätt att bestämma när semestern ska förläggas,men ska försöka ta hänsyn till dina önskemål.

Sammanhängande semesterunder sommarmånaderna

Enligt semesterlagen har du rätt att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti, om inget annat avtalats. Detta ger dig möjlighet till en längre ledighet under sommaren, vilket är viktigt för återhämtning och välmående.

Arbetsgivarens rätt att avbryta semestern

Arbetsgivaren har rätt att avbryta din semester om det föreligger synnerliga skäl, till exempel en oförutsedd och allvarlig händelse på arbetsplatsen som kräver din närvaro. I sådana fall har du rätt till ersättning för de kostnader som uppstår i samband med avbrottet, till exempel outnyttjade resor eller boenden. Det är dockviktigt att komma ihåg att detta endast ska ske i undantagsfall.

2. Semesterlön och semestertillägg

Under semestern har du rätt till semesterlön, vilket är din ordinarie lön plus ett semestertillägg.Semestertillägget är vanligtvis 0,43 procent av din månadslön per semesterdag.Kontrollera att din lönespecifikation stämmer och att du får rätt ersättning.

3. Förskottssemester

Om du är nyanställd och ännu inte tjänat in full semester kan du ha rätt till förskottssemester. Detta innebär att du kan ta ut semesterdagar i förskott som du sedan tjänar in under året. Tänk på att om du slutar din anställning inom fem år kan du bli skyldig att återbetala förskottssemesterlönen.

4. Sjukdom under semestern

Om du blir sjuk undersemestern har du rätt att sjukskriva dig och ta ut motsvarande antal semesterdagar vid ett senare tillfälle. För att göra detta behöver du anmäla sjukdomen till din arbetsgivare och, om nödvändigt, skaffa ett läkarintyg.

5. Föräldraledighet och semester

Om du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning påverkar detta din rätt till semester. Du tjänar in semester under de första 120 dagarna av föräldraledigheten (180 dagar om du är ensamstående). Efter denna period tjänar du inte längre in semesterdagar.

6. Intjänandeår och semesterår

Semesterlagen skiljer mellan intjänandeår och semesterår. Intjänandeåret är det år du tjänar in din semester,medan semesteråret är det år du tar ut din semester. Intjänandeåret löper från1 april till 31 mars året därpå, och semesteråret från 1 april till 31 mars året därpå.

7. Semesterskulder vid avslutande av anställning

Om du avslutar din anställning och har tagit ut fler semesterdagar än du tjänat in, kan arbetsgivaren dra av överskottet från din slutlön. Om du har semesterdagar kvar, ska arbetsgivaren betala ut semesterersättning för dessa.

Vi hoppas att dessa tips och råd hjälper dig att få en problemfri och avkopplande semester. Om du har några frågor eller funderingar kring din semesterrätt eller andra juridiska frågor, är du alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi finns här för att stödja dig och svara på dina frågor.

Vi önskar dig en trevlig och avkopplande semester!

Polismannen har en fäbless för BDSM och var med anledning av detta medlem i en sluten grupp på en hemsida för likasinnade. I denna grupp delade mannen med sig av bilder på diverse föremål som han också använder i sin yrkesutövning. PAN ska nu se över huruvida mannens tilltag ska leda till avdrag på lönen.   

Det kom till Polismyndighetens kännedom att polismannen publicerat diverse bilder under användarnamnet ”Konstapel Sträng” i en kontaktannons på en hemsida för BDSM-entusiaster som heter darknet.se. På bilderna förekom mannens polislegitimation, uniform och batong.

Polismyndigheten såg allvarligt på mannens tilltag och inledde därför en arbetsrättslig utredning. Denna utmynnade i att ”Konstapel Sträng” anmäldes till PAN då myndigheten fruktade att de upplagda bilderna, och sammanhanget i vilket dem förekom, skulle kunna medföra att myndigheten drabbades av ett förtroendetapp.

”Konstapel Sträng” förnekar inte att han lagt ut bilderna på hemsidan men menar att gruppen i vilken det gjorts är ”en presentationssida och endast för medlemmar”. Som en förklaring till sitt agerande så angav mannen att det förekommer ”ett uniformsintresse i dessa kretsar”.

”Konstapel Sträng” uppger vidare att han förstår att Polismyndigheten betraktar hans agerande som opassande och att han med anledning av detta har för avsikt att avveckla sitt konto på hemsidan.

PAN utreder i skrivande stund om ett avdrag på lönen för ”Konstapel Sträng” är en rimlig konsekvens av hans handlande. PAN ska meddela sitt beslut nu i september.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Poliskvinnan blev föremål för en säkerhetsprövning med anledning av hennes relation med en kriminellt belastad man. Säkerhetsprövningen utmynnade i att Polismyndigheten fattade beslut om att kvinnan skulle avlägsnas från sin säkerhetsklassade befattning och sägas upp.

Polismyndigheten motiverade uppsägningen av kvinnan med att hon haft en relation med den kriminellt belastade mannen. Kvinnan ska också ha agerat på ett sätt som varit oförenligt med hennes anställning i samband med en brottmålsprocess mot mannen som ledde fram till att han i oktober 2017 dömdes till 2,5 års fängelse.

Polisförbundet väckte talan om ogiltigförklaring av uppsägningen i Arbetsdomstolen som dock ansåg att det funnits saklig grund för att säga upp kvinnan varför Arbetsdomstolen avslog Polisförbundets talan.

Enligt Arbetsdomstolen så gick det inte att finna någon saklig grund för uppsägning i själva säkerhetsbeslutet, däremot så gick saklig grund att finna i omständigheterna som beslutet grundade sig i. Den kanske främsta av dessa omständigheter var då det faktum att poliskvinnan och den kriminellt belastade mannen hade haft en relation.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Som ett led i att vilja stimulera bostadsbyggandet så föreslår regeringen att storleken på bygglovsbefriade ”komplementshus” ska utökas till maximalt 30 kvadratmeter från dagens 25.

Kravet på bygglov för komplementshus slopades i stort 2014. Ett komplementshus är en byggnad på maximalt 25 kvadratmeter som ligger i direkt anslutning till en- alternativt tvåbostadshus och som dessutom får bryta mot den detaljplan som där gäller.

Regeringen önskar att de nu maximalt tillåtna 25 kvadratmeterna ska utökas till 30 kvadratmeter med hjälp av ändringar i plan- och byggnadslagen. Detta innebär att boarean i komplementshusen skulle utökas från dagens cirka 22 till 27 kvadratmeter.

Bostadsminister Per Bolund säger i en kommentar:

– Med större boyta är det lättare att bygga attraktiva bostäder som bättre täcker hushållets behov. Ändringen ger därför förutsättningar för fler nya bostäder i Sverige.

I sin remiss till lagrådet redogör regeringen också för sin vilja att se över de regelverk som finns för bygglovsfria åtgärder med förhoppningen att detta ska öka tydligheten och enhetligheten. Att se över regelverken skulle, enligt regeringen, även syfta till att få bukt med det nuvarande regelverkets rättsliga tillkortakommanden som exempelvis möjligheterna till att få ärenden prövade i domstol.

Den 1 mars 2020 förslår regeringen att nämnda lagändringar ska börja gälla.

Önskar ni rådgivning kring fastighetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör fastighetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Bolaget i Stockholm nobbade möten med fackförbund som skulle utmynna i ett kollektivavtal. Bolagets agerande resulterade i att Arbetsdomstolen (AD) krävde att dem betalade skadestånd på 50 000 kronor till fackförbundet.

Fackförbundet hade upprepade gånger försökt få till stånd ett möte med bolaget gällande förhandlingar om kollektivavtal. Försöken gjordes under såväl 2017 som 2018 men var resultatlösa då bolaget gång efter annan nobbade fackförbundets inviter med anledning av att bolaget inte ansåg att de hade någon skyldighet att ingå i någon förhandling. Det hela blev till slut ett ärende för AD då fackförbundet tröttnade på bolagets agerande.

Till att börja med så behövde AD komma fram till huruvida bolaget var tvungna att ingå förhandlingar med fackförbundet eller ej. Fackförbund har en lagstadgad rätt till förhandling med arbetsgivare om frågor som handlar om en medlems förhållande till arbetsgivaren, vilket AD inledningsvis konstaterade. AD var därför tvungna att utröna huruvida fackförbundets lagstadgade rätt till förhandling också innefattar ett tecknande av kollektivavtal vilket AD kom fram till att den gör.

Slutsatsen AD drog var att en begäran om förhandling om kollektivavtal är ett exempel på just en fråga som handlar om en anställds förhållande till sin arbetsgivare. AD menade därför att bolaget varit skyldigt att delta i en förhandling om ett tecknande av kollektivavtal. Det faktum att bolaget informerat fackförbundet om att de inte hade tänkt teckna något kollektivavtal påverkade inte, enligt AD, deras skyldighet att delta i en förhandling. Bolagets skyldighet att förhandla avser dock enbart fackförbundet medlemmar.

Enligt bolaget så hade fackförbundet inte meddelat bolaget om att de hade en anställd som var medlem i fackförbundet, något AD inte höll med om. AD framhöll att fackförbundet hade skickat e-post till bolaget där de informerat om detta och dessutom uppvisat sitt medlemsregister för bolaget. Sammantaget så rådde det därför inga tvivel om att bolaget informerats om att en av fackförbundets medlemmar var anställd i bolaget, enligt AD.

Utfallet av det hela blev därför att AD menade att bolaget varit skyldigt att ingå förhandlingar om tecknande av kollektivavtal med fackförbundet. Det faktum att bolaget gång efter annan underlåtit att fullgöra sin förhandlingsskyldighet resulterade i att AD gav fackförbundet rätt till 50 000 kronor i skadestånd av bolaget.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

  

Mamman gav sin fastighet till sin son i gåva utan att ge upp kontrollen över den. Gåvan var därför att jämställa med ett testamente. När mamman sedan avled så väckte sonens syskonbarn talan gentemot sonen då gåvan inverkat på deras laglotter. Sonen hade dock investerat pengar i fastigheten varför den summa som han ska betala åter till dödsboet fick nedsättas.

Fastigheten ifråga, en fritidsfastighet, fick sonen i gåva av sin mamma år 2005. I samband med gåvan så skrev mamman en viljeförklaring i vilken hon uppgav att sonen hjälpt henne ekonomiskt vilket möjliggjorde såväl själva köpet som att hon kunnat bo i fastigheten. År 2009 så gav mamman sonen tillstånd att sälja fastigheten varpå den också såldes. Då mamman avlidit så väckte hennes barnbarn talan gentemot sonen. Barnbarnen krävde att sonen skulle betala tillbaka omkring 1,5 miljoner kronor till dödsboet då de menade att gåvan inverkat på deras laglotter då den utgjort förskott på arv.

Ärendet prövades av både tingsrätten och hovrätten med lite olika utfall. De båda rättsliga instanserna kunde båda slå fast att gåvobrevet och annat avtal inneburit att mamman behållit den rättsliga kontrollen över fastigheten samt att hon hade full nyttjanderätt till den. Tingsrätt och hovrätt var därför överens om att tanken med gåvan varit att ordna successionen och att den därmed var att anse som likvärdig med ett testamente. Därutöver så skilde sig dock bedömningarna något åt.

Tingsrätten menade att sonen skulle återbetala hela den summan på 1,5 miljoner som barnbarnen krävde. Hovrätten menade däremot att då sonen hjälpt sin mamma ekonomiskt och exempelvis bekostat förbättringar av fastigheten för omkring en miljon kronor, så är det också rimligt att summan som ska betalas tillbaka till dödsboet nedsätts med just en miljon.

Önskar ni rådgivning kring arvsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arvsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

 

Mannen uppgavs ha fastnat på film då han ska ha stulit byggmaterial från sin arbetsgivare i sällskap av en annan person. Filmen som mannen uppgavs ha figurerat i är dock raderad. Arbetsdomstolen ansåg emellertid att vittnesmålen från företagets VD samt en väktare var nog för att styrka att mannen gjort sig skyldig till stöld.

Med anledning av mannens påstådda inblandning i stölden så avskedades han från Capalato i maj 2017. Mannen bedyrade dock sin oskuld och väckte talan gentemot Capalato i vilken han begärde skadestånd då han menade att arbetsgivaren bland annat brutit mot LAS i samband med avskedandet.

Då ärendet inledningsvis hamnade i tingsrätten så kunde denna slå fast att filmen i vilken mannen påstods förekomma hade raderats vilket gjorde det svårt att avgöra när stölden skulle ha ägt rum. Väktaren som skulle ha sett mannen i filmen var heller inte helt övertygad om att det var just det stöldanklagade mannen som han sett. Tingsrätten gjorde därför bedömningen att det inte var bevisat att mannen skulle ha stulit något och att Capalato därför vare sig haft saklig grund för uppsägning eller laga skäl för avskedande av mannen. Tingsrätten gav därför mannen rätt till det skadestånd som han begärt.

Domen från tingsrätten överklagades av Capalato till Arbetsdomstolen som gjorde en annan bedömning. AD ansåg, i motsats till tingsrätten, att det visst var bevisat att mannen stulit från Capalato då bolagets ägare såväl som en väktare båda uppgivit att mannen figurerar i den raderade filmen. AD slår därför fast att Capalato visst haft laga grund för att avskeda mannen. AD delar dock tingsrättens bedömning gällande mannens uteblivna slutlön. AD delar också tingsrättens bedömning gällande att mannen ska få rätt till skadestånd från Capalato då bolaget inte gav mannen någon skriftlig uppsägning och då de tog tre månader på sig att betala ut mannens semesterersättning.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

En undersköterska på ett kommunalt äldreboende avskedades. Kommunen menade att hon skulle ha varit nedsättande i sitt språkbruk och hårdhänt i sin kontakt med brukarna. Ärendet hamnade i Arbetsdomstolen som menade att det ej fanns saklig grund för uppsägning och än mindre laga skäl för avskedandet varför kvinnan får skadestånd på 370 000 kronor.

Kommunen valde att avskeda undersköterskan då kommunen hävdade att kvinnan skulle ha brukat våld gentemot en av brukarna på äldreboendet. Hon skulle därutöver ha använt sig av ett språk som uppfattats som kränkande. Undersköterskan själv nekade dock till att något våld skulle ha förekommit och menade att en olyckshändelse låg bakom de skador som uppvisats på brukaren.

Arbetsdomstolen tolkade de journalanteckningar som finns som att de skador som fanns på brukarens ena arm inte var ett resultat av någon avsiktlig våldsanvändning från undersköterskans sida. Skadorna ska istället ha uppkommit då undersköterskan försökte resa brukaren ur sängen och brukaren i samband med detta ska ha dragit undan armen.

Arbetsdomstolen ger dock undersköterskan kritik för vad de bedömde som ett hårdhänt agerande. Arbetsdomstolen riktar även kritik mot de brister som Arbetsdomstolen menar fanns i hanteringen av händelsen. Vidare så kunde Arbetsdomstolen även konstatera att kommunen gett undersköterskan en tillsägelse avseende det språkbruk hon ska ha använt sig av på arbetsplatsen.

Arbetsdomstolen menade slutligen att det vare sig förelåg saklig grund för uppsägning eller laga skäl för avsked men att undersköterskan däremot förtjänade kritik för sitt språkbruk och omilda agerande. Med anledning av att avskedandet bedömdes vara lagstridigt så slog Arbetsdomstolen fast att kommunen skulle betala skadestånd på 370 000 kronor till undersköterskan.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Mittfönster menade att fastighetsägaren hade undertecknat ett köpekontrakt som innebar att dem ingått ett avtal avseende grovmontage av en dörr och flertalet fönster. Ärendet blev tvistigt och hamnade slutligen i Hovrätten som menade att det inte gick att styrka att fastighetsägarens namnteckning var äkta. Hovrätten menade dock samtidigt att Mittfönster hade rätt till den överenskomna betalningen för arbetet.   

Överenskommelsen mellan Mittfönster och fastighetsägaren angående montering av dörren och fönsterna kom till i maj 2016. Då Mittfönster slutfört arbetet nekades dem dock full betalning av fastighetsägaren.

Då ärendet hamnade i tingsrätten så hänvisade Mittfönster till en kopia av ett köpekontrakt. Enligt detta köpekontrakt så hade Mittfönster och fastighetsägaren avtalat om att Mittfönster skulle grovmontera dörren och fönsterna mot en ersättning på 100 000 kronor. Mittfönster hade även gjort en inklädnad vilken inte omfattades av köpekontraktet.

Enligt fastighetsägarens syn på saken så hade han enbart undertecknat en offert och inte ett köpekontrakt. Fastighetsägaren menade vidare att parternas överenskommelse rörde en totalentreprenad. Vad gäller de 100 000 kronor som Mittfönster menade att dem avtalat om i ersättning så var fastighetsägaren enbart beredd att betala 60 000 kronor för fönstren.

Vad gäller fastighetsägarens namnteckning så menade tingsrätten att Mittfönster inte kunnat påvisa att den var äkta. Som grund för denna inställning så hänvisade tingsrätten dels till det faktum att kontraktet var en kopia men även till fastighetsägarens och hans sambos historia om hur undertecknande ska ha gått till. Därutöver så hänvisade tingsrätten även till ett sms från Mittfönster i vilket ”komplett montage” nämndes.

Tingsrätten fann slutligen att det mot bakgrund av det ovan nämnda inte tydligt framgick vad fastighetsägaren skulle betala Mittfönster för varför tingsrätten gick på fastighetsägarens linje och menade att han inte skulle betala mer än de 60 000 kronor som han redan erbjudit Mittfönster. Detta utfall föll inte Mittfönster i smaken varför dem överklagade till hovrätten.

Hovrätten höll med tingsrätten om att Mittfönster inte kunnat styrka äktheten i det köpekontrakt som dem hänvisat till. Hovrätten grundande istället sin bedömning på att det kunnat påvisas att parterna överenskommit om en totalentreprenad för vilken hovrätten menar att fastighetsägaren ska betala. Avdrag fick dock göras för ett fönsterblad som var felaktigt. Hovrätten gav därmed Mittfönster delvis rätt.

Önskar ni rådgivning och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.