Personalansvarsnämnden (PAN) utreder om ”Konstapel Sträng” ska få avdrag på lönen

Polismannen har en fäbless för BDSM och var med anledning av detta medlem i en sluten grupp på en hemsida för likasinnade. I denna grupp delade mannen med sig av bilder på diverse föremål som han också använder i sin yrkesutövning. PAN ska nu se över huruvida mannens tilltag ska leda till avdrag på lönen.   

Det kom till Polismyndighetens kännedom att polismannen publicerat diverse bilder under användarnamnet ”Konstapel Sträng” i en kontaktannons på en hemsida för BDSM-entusiaster som heter darknet.se. På bilderna förekom mannens polislegitimation, uniform och batong.

Polismyndigheten såg allvarligt på mannens tilltag och inledde därför en arbetsrättslig utredning. Denna utmynnade i att ”Konstapel Sträng” anmäldes till PAN då myndigheten fruktade att de upplagda bilderna, och sammanhanget i vilket dem förekom, skulle kunna medföra att myndigheten drabbades av ett förtroendetapp.

”Konstapel Sträng” förnekar inte att han lagt ut bilderna på hemsidan men menar att gruppen i vilken det gjorts är ”en presentationssida och endast för medlemmar”. Som en förklaring till sitt agerande så angav mannen att det förekommer ”ett uniformsintresse i dessa kretsar”.

”Konstapel Sträng” uppger vidare att han förstår att Polismyndigheten betraktar hans agerande som opassande och att han med anledning av detta har för avsikt att avveckla sitt konto på hemsidan.

PAN utreder i skrivande stund om ett avdrag på lönen för ”Konstapel Sträng” är en rimlig konsekvens av hans handlande. PAN ska meddela sitt beslut nu i september.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Polisens relation med en kriminellt belastad utgjorde saklig grund för uppsägning

Poliskvinnan blev föremål för en säkerhetsprövning med anledning av hennes relation med en kriminellt belastad man. Säkerhetsprövningen utmynnade i att Polismyndigheten fattade beslut om att kvinnan skulle avlägsnas från sin säkerhetsklassade befattning och sägas upp.

Polismyndigheten motiverade uppsägningen av kvinnan med att hon haft en relation med den kriminellt belastade mannen. Kvinnan ska också ha agerat på ett sätt som varit oförenligt med hennes anställning i samband med en brottmålsprocess mot mannen som ledde fram till att han i oktober 2017 dömdes till 2,5 års fängelse.

Polisförbundet väckte talan om ogiltigförklaring av uppsägningen i Arbetsdomstolen som dock ansåg att det funnits saklig grund för att säga upp kvinnan varför Arbetsdomstolen avslog Polisförbundets talan.

Enligt Arbetsdomstolen så gick det inte att finna någon saklig grund för uppsägning i själva säkerhetsbeslutet, däremot så gick saklig grund att finna i omständigheterna som beslutet grundade sig i. Den kanske främsta av dessa omständigheter var då det faktum att poliskvinnan och den kriminellt belastade mannen hade haft en relation.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Utöka storleken på bygglovsbefriade hus till maximalt 30 kvadratmeter – regeringens förslag ska ge förutsättningar för fler nya bostäder

Som ett led i att vilja stimulera bostadsbyggandet så föreslår regeringen att storleken på bygglovsbefriade ”komplementshus” ska utökas till maximalt 30 kvadratmeter från dagens 25.

Kravet på bygglov för komplementshus slopades i stort 2014. Ett komplementshus är en byggnad på maximalt 25 kvadratmeter som ligger i direkt anslutning till en- alternativt tvåbostadshus och som dessutom får bryta mot den detaljplan som där gäller.

Regeringen önskar att de nu maximalt tillåtna 25 kvadratmeterna ska utökas till 30 kvadratmeter med hjälp av ändringar i plan- och byggnadslagen. Detta innebär att boarean i komplementshusen skulle utökas från dagens cirka 22 till 27 kvadratmeter.

Bostadsminister Per Bolund säger i en kommentar:

– Med större boyta är det lättare att bygga attraktiva bostäder som bättre täcker hushållets behov. Ändringen ger därför förutsättningar för fler nya bostäder i Sverige.

I sin remiss till lagrådet redogör regeringen också för sin vilja att se över de regelverk som finns för bygglovsfria åtgärder med förhoppningen att detta ska öka tydligheten och enhetligheten. Att se över regelverken skulle, enligt regeringen, även syfta till att få bukt med det nuvarande regelverkets rättsliga tillkortakommanden som exempelvis möjligheterna till att få ärenden prövade i domstol.

Den 1 mars 2020 förslår regeringen att nämnda lagändringar ska börja gälla.

Önskar ni rådgivning kring fastighetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör fastighetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Arbetsdomstolen ger fackförbund rätt till skadestånd från bolag som nobbat förhandling om kollektivavtal

Bolaget i Stockholm nobbade möten med fackförbund som skulle utmynna i ett kollektivavtal. Bolagets agerande resulterade i att Arbetsdomstolen (AD) krävde att dem betalade skadestånd på 50 000 kronor till fackförbundet.

Fackförbundet hade upprepade gånger försökt få till stånd ett möte med bolaget gällande förhandlingar om kollektivavtal. Försöken gjordes under såväl 2017 som 2018 men var resultatlösa då bolaget gång efter annan nobbade fackförbundets inviter med anledning av att bolaget inte ansåg att de hade någon skyldighet att ingå i någon förhandling. Det hela blev till slut ett ärende för AD då fackförbundet tröttnade på bolagets agerande.

Till att börja med så behövde AD komma fram till huruvida bolaget var tvungna att ingå förhandlingar med fackförbundet eller ej. Fackförbund har en lagstadgad rätt till förhandling med arbetsgivare om frågor som handlar om en medlems förhållande till arbetsgivaren, vilket AD inledningsvis konstaterade. AD var därför tvungna att utröna huruvida fackförbundets lagstadgade rätt till förhandling också innefattar ett tecknande av kollektivavtal vilket AD kom fram till att den gör.

Slutsatsen AD drog var att en begäran om förhandling om kollektivavtal är ett exempel på just en fråga som handlar om en anställds förhållande till sin arbetsgivare. AD menade därför att bolaget varit skyldigt att delta i en förhandling om ett tecknande av kollektivavtal. Det faktum att bolaget informerat fackförbundet om att de inte hade tänkt teckna något kollektivavtal påverkade inte, enligt AD, deras skyldighet att delta i en förhandling. Bolagets skyldighet att förhandla avser dock enbart fackförbundet medlemmar.

Enligt bolaget så hade fackförbundet inte meddelat bolaget om att de hade en anställd som var medlem i fackförbundet, något AD inte höll med om. AD framhöll att fackförbundet hade skickat e-post till bolaget där de informerat om detta och dessutom uppvisat sitt medlemsregister för bolaget. Sammantaget så rådde det därför inga tvivel om att bolaget informerats om att en av fackförbundets medlemmar var anställd i bolaget, enligt AD.

Utfallet av det hela blev därför att AD menade att bolaget varit skyldigt att ingå förhandlingar om tecknande av kollektivavtal med fackförbundet. Det faktum att bolaget gång efter annan underlåtit att fullgöra sin förhandlingsskyldighet resulterade i att AD gav fackförbundet rätt till 50 000 kronor i skadestånd av bolaget.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

  

Son fick fastighet i gåva av sin mamma – såväl TR som HovR slår fast att det var förskott på arv

Mamman gav sin fastighet till sin son i gåva utan att ge upp kontrollen över den. Gåvan var därför att jämställa med ett testamente. När mamman sedan avled så väckte sonens syskonbarn talan gentemot sonen då gåvan inverkat på deras laglotter. Sonen hade dock investerat pengar i fastigheten varför den summa som han ska betala åter till dödsboet fick nedsättas.

Fastigheten ifråga, en fritidsfastighet, fick sonen i gåva av sin mamma år 2005. I samband med gåvan så skrev mamman en viljeförklaring i vilken hon uppgav att sonen hjälpt henne ekonomiskt vilket möjliggjorde såväl själva köpet som att hon kunnat bo i fastigheten. År 2009 så gav mamman sonen tillstånd att sälja fastigheten varpå den också såldes. Då mamman avlidit så väckte hennes barnbarn talan gentemot sonen. Barnbarnen krävde att sonen skulle betala tillbaka omkring 1,5 miljoner kronor till dödsboet då de menade att gåvan inverkat på deras laglotter då den utgjort förskott på arv.

Ärendet prövades av både tingsrätten och hovrätten med lite olika utfall. De båda rättsliga instanserna kunde båda slå fast att gåvobrevet och annat avtal inneburit att mamman behållit den rättsliga kontrollen över fastigheten samt att hon hade full nyttjanderätt till den. Tingsrätt och hovrätt var därför överens om att tanken med gåvan varit att ordna successionen och att den därmed var att anse som likvärdig med ett testamente. Därutöver så skilde sig dock bedömningarna något åt.

Tingsrätten menade att sonen skulle återbetala hela den summan på 1,5 miljoner som barnbarnen krävde. Hovrätten menade däremot att då sonen hjälpt sin mamma ekonomiskt och exempelvis bekostat förbättringar av fastigheten för omkring en miljon kronor, så är det också rimligt att summan som ska betalas tillbaka till dödsboet nedsätts med just en miljon.

Önskar ni rådgivning kring arvsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arvsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

 

Anställd som anklagades för stöld blev av med jobbet – Arbetsdomstolen ger arbetsgivaren rätt

Mannen uppgavs ha fastnat på film då han ska ha stulit byggmaterial från sin arbetsgivare i sällskap av en annan person. Filmen som mannen uppgavs ha figurerat i är dock raderad. Arbetsdomstolen ansåg emellertid att vittnesmålen från företagets VD samt en väktare var nog för att styrka att mannen gjort sig skyldig till stöld.

Med anledning av mannens påstådda inblandning i stölden så avskedades han från Capalato i maj 2017. Mannen bedyrade dock sin oskuld och väckte talan gentemot Capalato i vilken han begärde skadestånd då han menade att arbetsgivaren bland annat brutit mot LAS i samband med avskedandet.

Då ärendet inledningsvis hamnade i tingsrätten så kunde denna slå fast att filmen i vilken mannen påstods förekomma hade raderats vilket gjorde det svårt att avgöra när stölden skulle ha ägt rum. Väktaren som skulle ha sett mannen i filmen var heller inte helt övertygad om att det var just det stöldanklagade mannen som han sett. Tingsrätten gjorde därför bedömningen att det inte var bevisat att mannen skulle ha stulit något och att Capalato därför vare sig haft saklig grund för uppsägning eller laga skäl för avskedande av mannen. Tingsrätten gav därför mannen rätt till det skadestånd som han begärt.

Domen från tingsrätten överklagades av Capalato till Arbetsdomstolen som gjorde en annan bedömning. AD ansåg, i motsats till tingsrätten, att det visst var bevisat att mannen stulit från Capalato då bolagets ägare såväl som en väktare båda uppgivit att mannen figurerar i den raderade filmen. AD slår därför fast att Capalato visst haft laga grund för att avskeda mannen. AD delar dock tingsrättens bedömning gällande mannens uteblivna slutlön. AD delar också tingsrättens bedömning gällande att mannen ska få rätt till skadestånd från Capalato då bolaget inte gav mannen någon skriftlig uppsägning och då de tog tre månader på sig att betala ut mannens semesterersättning.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Arbetsdomstolen ger hårdhänt men felaktigt avskedad undersköterska rätt till skadestånd

En undersköterska på ett kommunalt äldreboende avskedades. Kommunen menade att hon skulle ha varit nedsättande i sitt språkbruk och hårdhänt i sin kontakt med brukarna. Ärendet hamnade i Arbetsdomstolen som menade att det ej fanns saklig grund för uppsägning och än mindre laga skäl för avskedandet varför kvinnan får skadestånd på 370 000 kronor.

Kommunen valde att avskeda undersköterskan då kommunen hävdade att kvinnan skulle ha brukat våld gentemot en av brukarna på äldreboendet. Hon skulle därutöver ha använt sig av ett språk som uppfattats som kränkande. Undersköterskan själv nekade dock till att något våld skulle ha förekommit och menade att en olyckshändelse låg bakom de skador som uppvisats på brukaren.

Arbetsdomstolen tolkade de journalanteckningar som finns som att de skador som fanns på brukarens ena arm inte var ett resultat av någon avsiktlig våldsanvändning från undersköterskans sida. Skadorna ska istället ha uppkommit då undersköterskan försökte resa brukaren ur sängen och brukaren i samband med detta ska ha dragit undan armen.

Arbetsdomstolen ger dock undersköterskan kritik för vad de bedömde som ett hårdhänt agerande. Arbetsdomstolen riktar även kritik mot de brister som Arbetsdomstolen menar fanns i hanteringen av händelsen. Vidare så kunde Arbetsdomstolen även konstatera att kommunen gett undersköterskan en tillsägelse avseende det språkbruk hon ska ha använt sig av på arbetsplatsen.

Arbetsdomstolen menade slutligen att det vare sig förelåg saklig grund för uppsägning eller laga skäl för avsked men att undersköterskan däremot förtjänade kritik för sitt språkbruk och omilda agerande. Med anledning av att avskedandet bedömdes vara lagstridigt så slog Arbetsdomstolen fast att kommunen skulle betala skadestånd på 370 000 kronor till undersköterskan.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Överenskommelse går inte att styrka med hjälp av undertecknad kopia av köpekontrakt

Mittfönster menade att fastighetsägaren hade undertecknat ett köpekontrakt som innebar att dem ingått ett avtal avseende grovmontage av en dörr och flertalet fönster. Ärendet blev tvistigt och hamnade slutligen i Hovrätten som menade att det inte gick att styrka att fastighetsägarens namnteckning var äkta. Hovrätten menade dock samtidigt att Mittfönster hade rätt till den överenskomna betalningen för arbetet.   

Överenskommelsen mellan Mittfönster och fastighetsägaren angående montering av dörren och fönsterna kom till i maj 2016. Då Mittfönster slutfört arbetet nekades dem dock full betalning av fastighetsägaren.

Då ärendet hamnade i tingsrätten så hänvisade Mittfönster till en kopia av ett köpekontrakt. Enligt detta köpekontrakt så hade Mittfönster och fastighetsägaren avtalat om att Mittfönster skulle grovmontera dörren och fönsterna mot en ersättning på 100 000 kronor. Mittfönster hade även gjort en inklädnad vilken inte omfattades av köpekontraktet.

Enligt fastighetsägarens syn på saken så hade han enbart undertecknat en offert och inte ett köpekontrakt. Fastighetsägaren menade vidare att parternas överenskommelse rörde en totalentreprenad. Vad gäller de 100 000 kronor som Mittfönster menade att dem avtalat om i ersättning så var fastighetsägaren enbart beredd att betala 60 000 kronor för fönstren.

Vad gäller fastighetsägarens namnteckning så menade tingsrätten att Mittfönster inte kunnat påvisa att den var äkta. Som grund för denna inställning så hänvisade tingsrätten dels till det faktum att kontraktet var en kopia men även till fastighetsägarens och hans sambos historia om hur undertecknande ska ha gått till. Därutöver så hänvisade tingsrätten även till ett sms från Mittfönster i vilket ”komplett montage” nämndes.

Tingsrätten fann slutligen att det mot bakgrund av det ovan nämnda inte tydligt framgick vad fastighetsägaren skulle betala Mittfönster för varför tingsrätten gick på fastighetsägarens linje och menade att han inte skulle betala mer än de 60 000 kronor som han redan erbjudit Mittfönster. Detta utfall föll inte Mittfönster i smaken varför dem överklagade till hovrätten.

Hovrätten höll med tingsrätten om att Mittfönster inte kunnat styrka äktheten i det köpekontrakt som dem hänvisat till. Hovrätten grundande istället sin bedömning på att det kunnat påvisas att parterna överenskommit om en totalentreprenad för vilken hovrätten menar att fastighetsägaren ska betala. Avdrag fick dock göras för ett fönsterblad som var felaktigt. Hovrätten gav därmed Mittfönster delvis rätt.

Önskar ni rådgivning och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Arbetstagare felaktigt avskedad – uppsägning däremot motiverad

En anställd på ett HVB-hem avskedade felaktigt. Kvinnan misskötte dock sitt arbete tillräckligt för att det skulle finnas grund för uppsägning.

Den anställda följde inte de instruktioner hon fick av sin arbetsledare. Beteendet var omfattande nog för att motivera en uppsägning, dock ej ett avskedande.

Då ärendet hamnade i Arbetsdomstolen så kunde denna konstatera att den anställde återkommande hade vägrat att utföra en del av de arbetsuppgifter som hon tilldelats. Följderna av kvinnans vägran blev konflikter, upprörda känslor och gråt på arbetsplatsen. Barnen på HVB-hemmet hade också blivit oroliga.

Utöver det ovan nämnda så hade kvinnan även behandlat barnen olika beroende på barnens etnicitet.

Kvinnan ska dock ha skött sina arbetsuppgifter bra i övrigt varför Arbetsdomstolen inte bedömde att hon grovt åsidosatt sina åligganden. Saklig grund för uppsägning fanns dock med anledning av kvinnans sätt att behandla barnen i kombination med hennes vägran att följa instruktioner från en av arbetsledarna.

Istället för en uppsägning så valde dock arbetsgivaren att avskeda kvinnan. Då Arbetsdomstolen bedömde detta som felaktigt så fick kvinnan rätt till skadestånd på 70 000 kronor från arbetsgivaren.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Antalet anställda inom Polisen som skildes från sina anställningar ökade under 2018

Avskedanden och uppsägningar har ökat inom Polisen enligt statistik från Polisen. Under 2018 så skildes tio personer från sina anställningar efter att personalansvarsnämnden (PAN) prövat deras ärenden, vilket är fler än under 2017.

Vice ordföranden i PAN Lotta Gustavson säger i en kommentar att:

– Antalet uppsägningar har ökat. En förklaring kan vara att myndigheten har blivit bättre på att hantera sådana ärenden men det får framtiden utvisa.

Fler polisanställda skildes under 2018 från sina anställningar efter prövningar i PAN än under 2017. Det totala antalet ärenden hos PAN var dock större under 2017.

PAN hanterar inte bara ärenden gällande avskedanden och uppsägningar – nämnden hanterar också ärenden som rör disciplinära påföljder vid tjänsteförseelser samt överklagade ärenden som rör polisstuderande.

Vad gäller ärenden som rör disciplinära påföljder vid tjänsteförseelser så prövande PAN sammanlagt 33 ärenden under 2018. Av dessa 33 ärenden så handlade 5 av dem om civilanställda och resterande 28 om poliser.

Vad gäller överklagade ärenden som rör polisstuderande så prövade PAN 4 ärenden under 2018. Dessa 4 prövningar ledde till att 2 studenter fick disciplinära påföljder och de andra 2 tvingades avsluta sin utbildning.

Lotta Gustavsson kommenterar:

– När det gäller polisstuderande är det polisens HR-avdelning som fattar beslut om skiljande, avstängning eller disciplinpåföljd. Det är först när den person som berörs överklagar beslutet som det kommer till PAN.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.