Om du har en fordran som du inte fått betalt för så är ett kravbrev ett bra första steg att vidta. Förslagsvis skickas kravbrevet till gäldenären via rekommenderat brev. Ett kravbrev bör innehålla följande:
En grund för fordran. Har fordran uppstått med anledning av ett avtal, lag eller annat.
Den exakta summan man kräver + eventuell ränta enligt räntelagen (8%).
Ett datum då fordran som senast ska vara betald eller då man önskar återkoppling från gäldenären. Vi skulle föreslå att gäldenären ges 7-14 dagar.
En förklaring av att ansökan om betalningsföreläggande kommer skickas till kronofogden om betalning ej skett efter angiven tid.
Är grunden för kravet ett avtal och/eller en obetald faktura så kan dessa även med fördel bifogas
Kontaktuppgifter.
Underskrift.
Kravbrev
”Ort/datum/månad/år” ”Adress gäldenären”
Ang. fordran
Kontaktar Er med anledning av fordran som uppstått.. (Redogör för grunden till fordran)
Er totala skuld till ”namn” uppgår till.. (exakt summa som krävs + eventuell ränta enligt räntelagen)
Ber att Ni återkommer med Er inställning/Ber att Ni betalar fordran senast den datum/månad-år.
”Namn” har för avsikt att driva ärendet vidare till tingsrätt men vill först höra sig för om betalningsvilja finns.
Avtalet samt fakturanummer X bifogas för Er kännedom.. (om dessa finns)
Ni når mig på telefon: X alternativt på e-post: X.
1.Inledning: (Varför arbetsgivaren har kallat till samtalet och vad arbetsgivaren vill uppnå)
2. Bakgrund: (Arbetsgivarens sammanfattning av händelseutvecklingen fram till tidpunkten för samtalet)
3. Konsekvenser: (Arbetsgivarens redogörelse för de konsekvenser och effekter som medarbetarens agerande anses ha haft/har på verksamheten respektive anställningsförhållandet)
4. Medarbetarens redogörelse och reflektioner: (Medarbetarens bild av händelseutveckling, beteende, handlingar och konsekvenser)
5. Gemensam sammanfattning: (Efter att båda parter har fått ge sin syn på situationen, är det något som förändrats? Hur ser respektive part på situationen?)
6. Framtid: Förändringar: utgå från vad som har kommit fram under samtalet, arbetsgivaren ska redogöra för de förändringar som önskas i medarbetarens beteende samt vilka förändringar (om sådana finns) som bedöms utgöra en nödvändig förutsättning för att anställningsförhållandet ska bestå.
Förändring:
Prioritet:
Varför:
7. Framtid: Handlingsplan: utifrån de förändringar som listats i punkten 6 ovan, vilka åtgärder krävs, vilka kritiska framgångsfaktorer finns för att åtgärderna ska lyckas, hur ska åtgärderna mätas och när ska det vara klart?
Åtgärd
När?
Mätas?
Anteckning
8. Uppföljning: (Inbokning av avstämningsmöte inom två till tre dagar för att följa upp eventuella oklarheter, frågor och funderingar avseende de frågor som avhandlades under medarbetarsamtalet)
AVSTÄMNING AV MEDARBETARSAMTALET DEN__________ÅR_____
Närvarande:
Datum:
Tid:
Plats:
1. Gemensam uppsummering av medarbetarsamtalet: redogörelse för respektive parts uppfattning om huvuddragen i samtalet samt gällande fokusfrågor framöver. Klargör eventuella oklarheter eller missförstånd.
Tillägg/Justeringar: ange eventuella tillägg/justeringar till protokollet från medarbetarsamtalet
1. Var står vi idag: Redogörelse för hur arbetsgivaren respektive medarbetaren ser på situationen idag, några förändringar sedan senaste medarbetarsamtalet? Vad har varit bra/mindre bra?
2. Uppföljning handlingsplan: Har åtgärderna i handlingsplanen genomförts, vad blev utfallet av genomförda åtgärder? Motsvarade effekterna av åtgärderna uppställda förväntningar? Om en eller flera åtgärder inte har blivit genomförda, vad är skälet till detta?
Åtgärd:
Genomförd ?:
Utfall:
Anteckning:
3. Komplettering av handlingsplan: Behöver handlingsplanen kompletteras med ytterligare åtgärder?
Ytterligare åtgärd:
När ?:
Mätas ?:
Anteckning:
4. Nästa steg: Hur ser planen ut framöver, vad blir nästa steg från arbetsgivarens respektive medarbetarens sida? Vad händer nu?
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Civilstånd: X
Dödsdag: XXXX-XX-XX
Dödsbodelägare
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare
Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare
Anteckningar
Det antecknades:
Att det fanns/ej fanns testamente
Att arvskiftet omfattar samtliga tillgångar i boet
Att tillgångarna och skulderna tas upp till det värde som dödsbodelägarna har kommit överens om vilket redovisas i arvskiftet
Att eventuella tillkommande intäkter, kostnader och överskjutande skatt fördelas enligt delägarnas lotter i boet
Att XXXX-XX-XX skall anses vara skiftesdagen
Fördelning av arvet: Arvet fördelas i enlighet med lag och/eller testamente men parterna har själva kommit överens om värdet av respektive tillgång i dödsboet.
Uppkommer ny skuld eller tillgång utöver vad som angetts nedan skall denna fördelas efter samma andelstal mellan dödsbodelägarna.
Sammanställning över tillgångar och skulder
Tillgångar:
Fastigheten/bostadsrätten:
Fastighetsbeteckning/adress och lgh nr X kr
Bank konto X X kr Bank konto X X kr Fond X X kr Aktier X X kr Försäkring X X kr Bohag X X kr Etc..
Summa tillgångar X kr
Skulder: X kr
Enligt arvskiftet uppgår tillgångarna efter att bohaget sämjedelats mellan dödsbodelägarna till X kr och skulderna till X kr.
Kvarlåtenskap att fördela X kr
Lottläggning
”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.
”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.
”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.
”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.
”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.
Överenskommelse och underskrift
Parterna är överens om att ”Namn” dödsbo skiftas i enlighet med denna arvskifteshandling.
Eventuella extra kostnader för utbetalning som kan uppstå t.ex. om kontot är avslutat kommer att belasta respektive dödsbodelägares eventuellt kvarvarande lott.
Var part bekräftar att de utöver detta inte har några kvarstående anspråk gentemot dödsboet eller dödsbodelägarna.
Arvskiftet har upprättats i fem (5) exemplar, varav dödsbodelägarna har tagit var sitt. Vänligen sätt även din signatur på varje blad längst ned i högra hörnet.
Polismannen har en fäbless för BDSM och var med anledning av detta medlem i en sluten grupp på en hemsida för likasinnade. I denna grupp delade mannen med sig av bilder på diverse föremål som han också använder i sin yrkesutövning. PAN ska nu se över huruvida mannens tilltag ska leda till avdrag på lönen.
Det kom till Polismyndighetens kännedom att polismannen publicerat diverse bilder under användarnamnet ”Konstapel Sträng” i en kontaktannons på en hemsida för BDSM-entusiaster som heter darknet.se. På bilderna förekom mannens polislegitimation, uniform och batong.
Polismyndigheten såg allvarligt på mannens tilltag och inledde därför en arbetsrättslig utredning. Denna utmynnade i att ”Konstapel Sträng” anmäldes till PAN då myndigheten fruktade att de upplagda bilderna, och sammanhanget i vilket dem förekom, skulle kunna medföra att myndigheten drabbades av ett förtroendetapp.
”Konstapel Sträng” förnekar inte att han lagt ut bilderna på hemsidan men menar att gruppen i vilken det gjorts är ”en presentationssida och endast för medlemmar”. Som en förklaring till sitt agerande så angav mannen att det förekommer ”ett uniformsintresse i dessa kretsar”.
”Konstapel Sträng” uppger vidare att han förstår att Polismyndigheten betraktar hans agerande som opassande och att han med anledning av detta har för avsikt att avveckla sitt konto på hemsidan.
PAN utreder i skrivande stund om ett avdrag på lönen för ”Konstapel Sträng” är en rimlig konsekvens av hans handlande. PAN ska meddela sitt beslut nu i september.
Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Poliskvinnan blev föremål för en säkerhetsprövning med anledning av hennes relation med en kriminellt belastad man. Säkerhetsprövningen utmynnade i att Polismyndigheten fattade beslut om att kvinnan skulle avlägsnas från sin säkerhetsklassade befattning och sägas upp.
Polismyndigheten motiverade uppsägningen av kvinnan med att hon haft en relation med den kriminellt belastade mannen. Kvinnan ska också ha agerat på ett sätt som varit oförenligt med hennes anställning i samband med en brottmålsprocess mot mannen som ledde fram till att han i oktober 2017 dömdes till 2,5 års fängelse.
Polisförbundet väckte talan om ogiltigförklaring av uppsägningen i Arbetsdomstolen som dock ansåg att det funnits saklig grund för att säga upp kvinnan varför Arbetsdomstolen avslog Polisförbundets talan.
Enligt Arbetsdomstolen så gick det inte att finna någon saklig grund för uppsägning i själva säkerhetsbeslutet, däremot så gick saklig grund att finna i omständigheterna som beslutet grundade sig i. Den kanske främsta av dessa omständigheter var då det faktum att poliskvinnan och den kriminellt belastade mannen hade haft en relation.
Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Som ett led i att vilja stimulera bostadsbyggandet så föreslår regeringen att storleken på bygglovsbefriade ”komplementshus” ska utökas till maximalt 30 kvadratmeter från dagens 25.
Kravet på bygglov för komplementshus slopades i stort 2014. Ett komplementshus är en byggnad på maximalt 25 kvadratmeter som ligger i direkt anslutning till en- alternativt tvåbostadshus och som dessutom får bryta mot den detaljplan som där gäller.
Regeringen önskar att de nu maximalt tillåtna 25 kvadratmeterna ska utökas till 30 kvadratmeter med hjälp av ändringar i plan- och byggnadslagen. Detta innebär att boarean i komplementshusen skulle utökas från dagens cirka 22 till 27 kvadratmeter.
Bostadsminister Per Bolund säger i en kommentar:
– Med större boyta är det lättare att bygga attraktiva bostäder som bättre täcker hushållets behov. Ändringen ger därför förutsättningar för fler nya bostäder i Sverige.
I sin remiss till lagrådet redogör regeringen också för sin vilja att se över de regelverk som finns för bygglovsfria åtgärder med förhoppningen att detta ska öka tydligheten och enhetligheten. Att se över regelverken skulle, enligt regeringen, även syfta till att få bukt med det nuvarande regelverkets rättsliga tillkortakommanden som exempelvis möjligheterna till att få ärenden prövade i domstol.
Den 1 mars 2020 förslår regeringen att nämnda lagändringar ska börja gälla.
Önskar ni rådgivning kring fastighetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör fastighetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Bolaget i Stockholm nobbade möten med fackförbund som skulle utmynna i ett kollektivavtal. Bolagets agerande resulterade i att Arbetsdomstolen (AD) krävde att dem betalade skadestånd på 50 000 kronor till fackförbundet.
Fackförbundet hade upprepade gånger försökt få till stånd ett möte med bolaget gällande förhandlingar om kollektivavtal. Försöken gjordes under såväl 2017 som 2018 men var resultatlösa då bolaget gång efter annan nobbade fackförbundets inviter med anledning av att bolaget inte ansåg att de hade någon skyldighet att ingå i någon förhandling. Det hela blev till slut ett ärende för AD då fackförbundet tröttnade på bolagets agerande.
Till att börja med så behövde AD komma fram till huruvida bolaget var tvungna att ingå förhandlingar med fackförbundet eller ej. Fackförbund har en lagstadgad rätt till förhandling med arbetsgivare om frågor som handlar om en medlems förhållande till arbetsgivaren, vilket AD inledningsvis konstaterade. AD var därför tvungna att utröna huruvida fackförbundets lagstadgade rätt till förhandling också innefattar ett tecknande av kollektivavtal vilket AD kom fram till att den gör.
Slutsatsen AD drog var att en begäran om förhandling om kollektivavtal är ett exempel på just en fråga som handlar om en anställds förhållande till sin arbetsgivare. AD menade därför att bolaget varit skyldigt att delta i en förhandling om ett tecknande av kollektivavtal. Det faktum att bolaget informerat fackförbundet om att de inte hade tänkt teckna något kollektivavtal påverkade inte, enligt AD, deras skyldighet att delta i en förhandling. Bolagets skyldighet att förhandla avser dock enbart fackförbundet medlemmar.
Enligt bolaget så hade fackförbundet inte meddelat bolaget om att de hade en anställd som var medlem i fackförbundet, något AD inte höll med om. AD framhöll att fackförbundet hade skickat e-post till bolaget där de informerat om detta och dessutom uppvisat sitt medlemsregister för bolaget. Sammantaget så rådde det därför inga tvivel om att bolaget informerats om att en av fackförbundets medlemmar var anställd i bolaget, enligt AD.
Utfallet av det hela blev därför att AD menade att bolaget varit skyldigt att ingå förhandlingar om tecknande av kollektivavtal med fackförbundet. Det faktum att bolaget gång efter annan underlåtit att fullgöra sin förhandlingsskyldighet resulterade i att AD gav fackförbundet rätt till 50 000 kronor i skadestånd av bolaget.
Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Mamman gav sin fastighet till sin son i gåva utan att ge upp kontrollen över den. Gåvan var därför att jämställa med ett testamente. När mamman sedan avled så väckte sonens syskonbarn talan gentemot sonen då gåvan inverkat på deras laglotter. Sonen hade dock investerat pengar i fastigheten varför den summa som han ska betala åter till dödsboet fick nedsättas.
Fastigheten ifråga, en fritidsfastighet, fick sonen i gåva av sin mamma år 2005. I samband med gåvan så skrev mamman en viljeförklaring i vilken hon uppgav att sonen hjälpt henne ekonomiskt vilket möjliggjorde såväl själva köpet som att hon kunnat bo i fastigheten. År 2009 så gav mamman sonen tillstånd att sälja fastigheten varpå den också såldes. Då mamman avlidit så väckte hennes barnbarn talan gentemot sonen. Barnbarnen krävde att sonen skulle betala tillbaka omkring 1,5 miljoner kronor till dödsboet då de menade att gåvan inverkat på deras laglotter då den utgjort förskott på arv.
Ärendet prövades av både tingsrätten och hovrätten med lite olika utfall. De båda rättsliga instanserna kunde båda slå fast att gåvobrevet och annat avtal inneburit att mamman behållit den rättsliga kontrollen över fastigheten samt att hon hade full nyttjanderätt till den. Tingsrätt och hovrätt var därför överens om att tanken med gåvan varit att ordna successionen och att den därmed var att anse som likvärdig med ett testamente. Därutöver så skilde sig dock bedömningarna något åt.
Tingsrätten menade att sonen skulle återbetala hela den summan på 1,5 miljoner som barnbarnen krävde. Hovrätten menade däremot att då sonen hjälpt sin mamma ekonomiskt och exempelvis bekostat förbättringar av fastigheten för omkring en miljon kronor, så är det också rimligt att summan som ska betalas tillbaka till dödsboet nedsätts med just en miljon.
Önskar ni rådgivning kring arvsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arvsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
Mannen uppgavs ha fastnat på film då han ska ha stulit byggmaterial från sin arbetsgivare i sällskap av en annan person. Filmen som mannen uppgavs ha figurerat i är dock raderad. Arbetsdomstolen ansåg emellertid att vittnesmålen från företagets VD samt en väktare var nog för att styrka att mannen gjort sig skyldig till stöld.
Med anledning av mannens påstådda inblandning i stölden så avskedades han från Capalato i maj 2017. Mannen bedyrade dock sin oskuld och väckte talan gentemot Capalato i vilken han begärde skadestånd då han menade att arbetsgivaren bland annat brutit mot LAS i samband med avskedandet.
Då ärendet inledningsvis hamnade i tingsrätten så kunde denna slå fast att filmen i vilken mannen påstods förekomma hade raderats vilket gjorde det svårt att avgöra när stölden skulle ha ägt rum. Väktaren som skulle ha sett mannen i filmen var heller inte helt övertygad om att det var just det stöldanklagade mannen som han sett. Tingsrätten gjorde därför bedömningen att det inte var bevisat att mannen skulle ha stulit något och att Capalato därför vare sig haft saklig grund för uppsägning eller laga skäl för avskedande av mannen. Tingsrätten gav därför mannen rätt till det skadestånd som han begärt.
Domen från tingsrätten överklagades av Capalato till Arbetsdomstolen som gjorde en annan bedömning. AD ansåg, i motsats till tingsrätten, att det visst var bevisat att mannen stulit från Capalato då bolagets ägare såväl som en väktare båda uppgivit att mannen figurerar i den raderade filmen. AD slår därför fast att Capalato visst haft laga grund för att avskeda mannen. AD delar dock tingsrättens bedömning gällande mannens uteblivna slutlön. AD delar också tingsrättens bedömning gällande att mannen ska få rätt till skadestånd från Capalato då bolaget inte gav mannen någon skriftlig uppsägning och då de tog tre månader på sig att betala ut mannens semesterersättning.
Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.
