X
den ”dag månad år” X Tingsrätt
Svaromål
Mål X XXX XXX-XX; “Käranden” X/X ./. ”Svaranden”
- Inställning m.m.
Kommentar: Här anger Svaranden att denne motsätter
sig att det är fråga om ett varumärkesintrång. Inställningen ska vara mycket
kort och direkt. Eftersom ni anser påståendet om varumärkesintrång vara
felaktigt så kan det se ut såhär:
1.1. Svaranden bestrider Kärandens yrkanden.
1.2 Svaranden begär skälig tid – inte
understigande 90 dagar – att inrätta sig efter ett eventuellt vitesförbud.
Kommentar: I det fall att domstolen kommer fram
till att det de facto rör sig om ett varumärkesintrång så är det bra att begära
en skälig tid för att kunna anpassa sig efter ett vitesförbud. Den skäliga tid
ni begär bör vara kopplad till de faktiska omställningar ett sånt förbud kan
medföra för er verksamhet. Exempelvis så kanske en vara behöver återkallas,
förstöras eller liknande.
1.3
Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges.
Kommentar: Om
svaranden vinner målet så begär svaranden att käranden betalar dennes
rättegångskostnader. Omfattningen av dessa kostnader vet man dock inte förrän
målet är avslutat varför det är viktigt att flagga för detta redan nu.
2. Grunderna för bestridande
Kommentar: Det som
kallas för grunder är de skäl man anger för att påvisa att det inte rör sig om
ett varumärkesintrång. Dessa grunder försöker man i regel hålla så korta som
möjligt och det är vanligt att man i detta skede hänvisar till lagtext.
- Det föreligger inte något intrång i Kärandens
registrerade figurmärke, ordmärke alternativt i det påstått inarbetade
varumärket (begreppen förklaras punkt 1 och 2)
enligt aktbilaga X (gemensamt benämnda ”Figurmärkena”).
Är situationen
så att käranden inte har något skydd för ordvarumärket utan endast för
figurvarumärket så är det bra att lägga till följande text:
Det skydd som
Figurmärkena åtnjuter avser endast respektive figurmärke i dess helhet.
Figurmärkena ger inte något självständigt skydd för ordet ”X” eftersom ordet i
sig saknar särskiljningsförmåga (jfr 1 kap. 11 § varumärkeslagen, ”VML”) (för
mer om begreppet särskiljningsförmåga se punkt 2.1). Ordet saknar ursprunglig
särskiljningsförmåga för i målet aktuella tjänster och har inte heller förvärvat
någon sådan förmåga genom användning/inarbetning.
Kommentar: Det är
fördelaktigt att hänvisa till aktbilagor. En aktbilaga är domstolens stämpel
som de satt på varje inkommen handling i målet. Varje handling har ett eget
nummer.
2.2
Det bestrids att Käranden använt Figurmärkena i den omfattning som påstås
liksom att Figurmärkena skulle vara kända som beteckning för Kärandens tjänster
inom omsättningskretsen (jfr 1 kap. 7 § VML).
Kommentar: Svaranden motsätter sig det
påstådda varumärkesintrånget samt att varumärket som det påstås att svarande
gjort intrång i skulle vara ett inarbetat varumärke.
2.3
Ordet X är vanligt förekommande i allmänt språkbruk. Sammansättningen ”X-X”
återfinns i Svenska Akademiens ordlista (”SAOL”) och betyder X i X form
(undersök exempelvis om ordet återfinns i SAOL eller Googla det för att få ett
hum om hur allmänt använt ordet är). Ordet X är dessutom beskrivande för i
målet aktuella tjänsteslag och används i betydande omfattning av andra företag
och privatpersoner. Det finns därmed ett allmänt intresse av att frihålla ordet
X (jfr 1 kap. 5 § VML samt artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om
EU-varumärken, ”varumärkesförordningen”).
Kommentar: Ordmärket
utgörs av ett vanligt förekommande ord och kan därmed inte anses åtnjuta något
varumärkesskydd. Det är bra att kunna påvisa att det aktuella ordet är allmänt
använt. T.ex. skulle det kunna se ut som ovan i 2.4.
2.4
Det finns inte någon förväxlingsrisk mellan Kärandens och Svarandens
kännetecken. Kravet på märkeslikhet är inte uppfyllt. Eftersom ordet X utgör en sådan del av
Figurmärkena som saknar särskiljningsförmåga, ska förväxlingsbedömningen utgå
från Kärandens respektive figurmärke i dess helhet.
Kommentar: Svaranden
och Kärandens respektive varumärken är inte tillräckligt lika varandra för att
det ska kunna anses föreligga förväxlingsrisk. Observera att i de fall då det
rör sig om ett figurmärke så är det logotypen i sin helhet och inte ordet i sig
som ska jämföras.
2.5
För det fall att rätten skulle finna att ordet X i och för sig har viss
särskiljningsförmåga och åtnjuter skydd, medför ordets deskriptivitet och låga
distinktivitet i vart fall ett mycket snävt skyddsomfång.
Kommentar: Om rätten
skulle anse att det föreligger en förväxlingsrisk så är skyddet för det
aktuella ordet mycket begränsat då ordet inte är vare sig särskilt beskrivande
eller utmärkande.
2.6
Det föreligger inte heller tjänsteslagslikhet. Kärandens och Svarandens
tjänster är varken identiska eller ens liknande. Tjänsterna tillgodser helt
olika behov och har olika målgrupper. Det finns inte någon risk för
företagsassociation. Någon faktisk förväxling har inte heller förekommit.
Kommentar: Det är
viktigt att jämföra de faktiska tjänster som Svarandens respektive Kärandens
verksamheter förmedlar. För att det ska kunna anses föreligga
tjänsteslagslikhet så ska tjänsterna som respektive företag förmedlar vara i
princip identiska samt rikta sig mot samma målgrupp. Företagsassociation
innebär att det finns en risk för att de respektive företagen förväxlas med
varandra.
2.7
Ett eventuellt vitesförbud ska svara mot den faktiska användning som är visad i
målet. I målet är det ej visat att någon faktiskt användning skett.
Kommentar: Eventuella
vitesbelopp som Käranden kräver av Svaranden ska baseras på hur omfattande det
påstådda varumärkestsintrånget är. Vitesbeloppet kan därmed variera från fall
till fall. Det ligger på Käranden att bevisa omfattningen av
varumärkesintrånget.
3. Något om de rättsliga utgångspunkterna
Kommentar: Domstolen
kan lagen vilket innebär att man inte är skyldig att redogöra för vilka
rättsregler som stödjer ens rätt att neka till varumärkesintrång. Dock så kan
det ändå vara bra att ta med följande:
3.1
Käranden har gjort gällande att Svaranden gjort intrång i den ensamrätt till
figurmärke/ordmärke som följer av dels en nationell varumärkesregistrering,
dels ett registrerat EU-varumärke, dels en internationell
varumärkesregistrering. Frågan om intrång avseende det nationella figurmärket
ska prövas enligt bestämmelserna i VML, som i sin tur ska tolkas i ljuset av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG (”varumärkesdirektivet”).
Frågan om intrång avseende EU-varumärket ska prövas enligt bestämmelserna i
varumärkesförordningen. VML:s bestämmelser om vitesförbud tillämpas dock även
såvitt avser intrång i ett EU-varumärke, såvida inte varumärkesförordningen
föreskriver något annat (se 10 kap. 5 § VML samt artikel 102
varumärkesförordningen).
3.2
En internationell varumärkesregistrering har i princip samma rättsverkningar
som en nationell registrering (se 5 kap. 16-17 §§ VML).
3.3
Den grundläggande funktionen hos varumärken är att garantera produkters och
tjänsters ursprung, vilket ofta är avgörande information för en potentiell
köpare. Samtidigt finns ett samhälleligt och marknadsmässigt behov av att kunna
använda språket för att sprida information, också om kommersiella aktiviteter.
En följd av detta är att vissa tecken (främst ord) måste hållas fritt tillgängliga
(se Maunsbach & Wennersten, Varumärkeslag (2010:1877) 1 kap. 4 §, Lexino
2016-08-30). Ett varukännetecken anses ha särskiljningsförmåga om det tydligt
skiljer varan/tjänsten från andra varor/tjänster (se Håstad m.fl., Civilrättens
grunder, 1 u., s. 344).
3.4
Av 1 kap. 11 § 1 st. VML framgår att ensamrätten till ett varukännetecken inte
ger något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar
särskiljningsförmåga. Bestämmelsen ger uttryck för en allmän princip inom
känneteckensrätten som innebär att endast element som har särskiljningsförmåga
kan omfattas av ensamrätt (se Karnov-kommentaren till 1 kap. 11 § VML).
3.5
En varumärkesrätt ger i princip inte ett separat skydd för enskilda delar av
det registrerade märket, utan endast för märket i dess helhet. Förhållandet att
en beståndsdel av ett registrerat märke har stark särskiljningsförmåga innebär
inte att innehavaren av märket har ensamrätt till delen i sig. Ensamrätten
avser endast det registrerade märket i dess helhet (Wessman, R.,
Varumärkeskonflikter, 1 u., s. 27).
3.6
Utgångspunkten är att ett kännetecken ska anses som beskrivande om det är
rimligt att anta att omsättningskretsen kommer att uppfatta kännetecknet som en
beskrivning av varorna eller tjänsterna. Även nybildade ordkombinationer anses
beskrivande om det inte finns en tydlig skillnad mellan nybildningen och dess
beståndsdelar (se t.ex. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 14
februari 2018 i mål nr PMÖÄ 10702-16 med gjorda hänvisningar).
3.7
EU-domstolen har uttalat att kravet på särskiljningsförmåga bl.a. syftar till
att förhindra monopolisering av rent beskrivande beteckningar (se domstolens
dom den 8 november 2016 i mål C-43-/15 P (BSH)).
3.8
Enligt 1 kap. 7 § 2 st. VML ska ett varukännetecken anses inarbetat om det här
i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig
(omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls
under kännetecknet. Om varukännetecknet är inarbetat endast inom en del av
landet gäller ensamrätten endast inom det området. Det räcker således inte med
att märket är taget i bruk utan lagtexten uppställer ett antal förutsättningar
för att en inarbetning ska anses föreligga. En viktig förutsättning är att
tecknet ska vara känt som just beteckning för de varor eller tjänster som
tillhandahålls. Det måste kunna fungera som individualiseringsmedel (se Levin ,
M., Lärobok i immaterialrätt, 10 u. (äldre u.), s. 406 ff.).
3.9
Utformningen av ett vitesförbud ska vara klart preciserat och ta sikte på det
intrång som har begåtts. Ett vitesförbud ska vara klart avgränsat så att den
som förbudet riktar sig mot vet vad vederbörande inte får göra. Ett förbud ska
inte heller gå längre än vad som är motiverat i det enskilda fallet. Vidare ska
förbudet ta sikte på det intrång som har begåtts och enbart träffa
intrångsgörarens faktiska användning av varumärkena (se prop. 1993/94:122 s.
67, NJA 2007 s. 431, Svea hovrätts dom den 5 november 2015 i mål T 11341-14,
NJA 2007 s. 431 och RH 2016:25).
4. Ramen för processen
Kommentar: Här
redogör Svaranden för vad denne menar att domstolen ska fokusera på i det
aktuella målet.
4.1
I målet råder tvist om omfattningen av det skydd som Käranden åtnjuter för sina
åberopade Figurmärken, om märkeslikhet föreligger samt om tjänsteslagslikhet
föreligger. Med anledning härav har rätten att först bedöma omfattningen av det
varumärkesrättsliga skydd som Käranden åtnjuter genom sina registrerade
Figurmärken. Därefter får bedömas om det föreligger märkes- och
tjänsteslagslikhet samt, i förekommande fall, huruvida det föreligger
förutsättningar för att bifalla Kärandens förbudsyrkande i någon del.
5. Skyddet för Figurmärkena
5.1
Käranden har gjort gällande att bolaget åtnjuter ensamrätt till ordet X som
sådant – oavsett grafisk utformning – när det gäller de varu- och tjänsteslag
som Figurmärkena omfattar enligt ingivna registreringsbevis, aktbilaga X.
Svaranden delar inte denna uppfattning. Kärandens ståndpunkt är inte heller
förenlig med de bedömningar som berörda myndigheter har gjort i samband med att
Käranden försökt få ordet X registrerat som ordmärke respektive firma (se mer
härom strax nedan).
Kommentar: I en situation där
käranden påstår att de genom figurvarumärket fått skydd för själva ordet så
är det bra att man förtydligar att skyddet avser loggan och inte ordet. När ett
företag fått ett figur- men ej ordvarumärke så är det vanligt att de försökt
registrera ordvarumärket men fått avslag. Därför är det bra att kontakta PRV
för att få tillgång till detta avslag för att kunna bestrida kärandens
påstående. Tingsrätten gör förvisso sin egen bedömning men de påverkas ofta av
andra myndigheters bedömningar.
5.2
Käranden har genom åberopade varumärkesregistreringar erhållit ett skydd för
Figurmärkena i de speciella utföranden som framgår av aktbilaga X. En given
utgångspunkt vid en närmare granskning av skyddsomfånget för den här typen
registreringar är att skyddet gäller för respektive figur i dess helhet.
Skyddet måste således avse respektive figurmärke i dess helhet och inte ordet X
som enskilt element. Vad Käranden åtnjuter skydd för genom registrering är
således tre figurmärken där ordet X ingår men däremot inte för ordet i sig.
Kommentar: Käranden
har skydd för tre olika logotyper i vilka ordet X är en beståndsdel. Skyddet
avser dock logotyperna i dess helhet och inte själva ordet. Används ordet i
annat sammanhang än i logotyperna så har käranden alltså inget skydd för ordet.
5.3
Ordet X kan överhuvudtaget inte ha något som helst skydd enligt VML eller
varumärkesförordningen eftersom ordet i sig saknar särskiljningsförmåga.
Käranden kan inte åtnjuta ensamrätt till ordet X. I kravet på
särskiljningsförmåga ligger som sagt en strävan att frihålla språkets vanliga
ord och i tillvaron förekommande symboler. Sådana ska inte utan vidare kunna
förbehållas en enskild näringsidkare och monopoliseras som just dennes
varumärke.
5.4
Att ordet X är beskrivande och vanligt förekommande framgår redan vid en
sökning på Internet. Detsamma gäller ordet X. En googling på ordet X ger ett
mycket stort antal träffar. Härvid kan t.ex. nämnas att det finns ett företag
som tillhandahåller tjänster under domänen ”X”.
Kommentar: Med
fördel så räknar svaranden upp andra företag som använder sig av liknande eller
samma begrepp för att kunna påvisa att begreppet är allmänt använt.
5.5
Den omfattande användningen av orden X och X är relevant eftersom den
ytterligare understryker vikten av att båda orden frihålls. Det finns ett allmänt intresse av att
frihålla ordet X. Ordet kan därmed inte fungera som individualiseringsmedel för
specifikt Kärandens tjänster.
5.6
Ordet X har varken inneboende eller inarbetad (förvärvad) särskiljningsförmåga.
Ordet kan inte förbehållas endast Kärandens användning. Det vore direkt
främmande ur konsumentperspektiv om ordet X skulle anses omfattat av Kärandens
Figurmärken. Hänsyn måste härvid tas till vilken effekt på marknaden som en
ensamrätt skulle få. Sådant som alla bör kunna utnyttja måste vara fritt och
oskyddat. Ett bifall till käromålet skulle få en uteslutande effekt mot andra
näringsidkare, vilket skulle leda till orimliga konsekvenser och öppna upp för
ytterligare rättsprocesser.
5.7
Såsom tidigare framhållits försökte Käranden erhålla registrering av ordmärket
X under ”år” men ansökan avslogs av PRV.
5.8
Ordet X utgör en del av allmänt språkbruk. Det är alltså inte fråga om någon
nybildad ordkombination där det finns en tydlig skillnad mellan nybildningen
och dess beståndsdelar. Ordet X har ett konkret samband med de tjänster som
Käranden tillhandahåller, vilket PRV har konstaterat i bl.a. ett provisoriskt
föreläggande av den ”dag månad år” och i ett granskningsdokument av den ”dag
månad år” (se bilaga X och X).
5.9
I granskningsdokumentet anför ansvarig handläggare hos PRV bl.a. att ”X är
beskrivande för varorna i klass X och tjänsterna i klass X och X. Märkena anger
endast varornas avsedda användning och tjänsternas ändamålsenliga resultat. Den
figurativa särskiljningsförmågan har märket inte. Jfr X”.
Kommentar: Finns det
ett granskningsdokument till avslaget så är det bra att citera motiveringen
till avslaget givet att motiveringen är relevant i målet.
5.10
Sambandet mellan termen X och den i målet aktuella tjänsteanvändningen är så
direkt
och konkret att det torde vara självklart att omsättningskretsen uppfattar
ordet som en beskrivning av tjänsternas avsedda användning. Ordet X saknar
därmed särskiljningsförmåga för de tjänster som Käranden tillhandahåller.
5.11
Om rätten skulle finna att ordet i och för sig har viss särskiljningsförmåga,
är skyddsomfånget, på grund av ovan anförda omständigheter, synnerligen
begränsat, vilket i sin tur har central betydelse för
förväxlingsbedömningen
5.12
När det gäller frågan om Käranden har inarbetat någon ensamrätt till ordet X
kan först konstateras att bevisbördan i denna del ligger på Käranden. Vidare
får konstateras att möjligheten att åtnjuta ett varumärkesskydd för den här
typen av beskrivande ord i ett figurmärke måste anses synnerligen begränsat.
Det gäller inte minst i detta fall där ordet kan anses ha en beskrivande
karaktär för den verksamhet och tjänst som avses med kännetecknet. Svaranden
får i detta sammanhang framhålla att den relevanta marknaden inte kan begränsas
till ”land”. I Sverige är Kärandens marknadsandel mycket liten för att inte
säga obefintlig. Käranden bör dessutom förtydliga i målet hur den relevanta
marknaden ska avgränsas och varför.
5.13
Den utredning som Käranden förebringat visar inte att Figurmärkena kommit att
förvärva någon förstärkt särskiljningsförmåga. Det material som Käranden
ingivit i denna del kan knappast anses utgöra ett tillförlitligt underlag för
att kunna bedöma inarbetning i det avseende som det är fråga om här.
5.14
Även om rätten skulle finna att ordet X besitter viss ursprunglig
särskiljningsförmåga, och genom användning har förvärvat en något högre
särskiljningsförmåga, är det ändå, såsom framhållits ovan, ett ofrånkomligt
faktum att ordet har ett starkt beskrivande inslag och därmed ett synnerligen
begränsat skyddsomfång.
6. Märkeslikhet?
6.1
Återigen ska framhållas att det varumärkesskydd som Käranden har åberopat i
målet är hänförligt till Kärandens figurmärken. Käranden har inte ensamrätt
till något ordmärke omfattande termen X, varför ett intrång i något ordmärke
inte är aktuellt i målet. Figurmomenten i Figurmärkena påverkar klart intrycket
av märkena. Skyddsomfånget är betydligt snävare än om det hade varit fråga om
ett renodlat ordmärke bestående av ordet X.
6.2
Skyddet för Figurmärkena täcker i vart fall inte ordet X och i synnerhet när
ordet, såsom i förevarande fall, förekommer i uttrycken ”X” respektive ”X”.
Föreliggande skillnader är tillräckliga för att det inte ska anses föreligga
någon förväxlingsbarhet mellan de motstående märkena.
Kommentar:
Varumärkesskyddet avseende logotyperna ger inget skydd åt själva ordet X som
förekommer i logotypen. Svarandens och Kärandens användning av ordet X skiljer
sig så pass mycket åt att företagen och dess tjänster omöjligt kan förväxlas
med varandra.
6.3
När det gäller frågan om märkeslikhet bör särskilt noteras att
förväxlingsbedömningen ska utgå från å ena sidan Kärandens respektive
figurmärke i dess helhet, och å andra sidan uttrycken ”X” respektive ”X”.
Förväxlingsbedömningen ska således inte utgå från orden X respektive X. Låt
vara att orden X och X också skiljer sig.
Det föreligger en klar fonetisk, visuell och innehållsmässig skillnad.
6.4
De särskiljande elementen i Svarandens märke är så stora att det inte finns
risk för att omsättningskretsen kan tro att parternas tjänster kommer från
samma företag eller företag med ekonomisk koppling till varandra.
Kommentar:
Svarandens logotyp är så pass unik att kunder till respektive företag
(Svarandens och Kärandens) omöjligt kan förväxla företagen med varandra.
6.5
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte föreligger märkeslikhet.
7. Tjänsteslagslikhet?
7.1
Vid prövning av tjänsteslagslikhet ska, enligt gällande rätt, hänsyn tas till
samtliga relevanta faktorer. En bedömning ska göras av hur nära parternas
tjänster kan anses ligga varandra. Hänsyn ska därvid tas till om tjänsterna är
ersättningsbara med varandra eller om de kompletterar varandra och därmed står
i ett konkurrensförhållande och i vad mån de riktar sig till olika kundsegment.
7.2
Parternas tjänster är inte utbytbara, de konkurrerar inte med varandra och
riktar sig inte heller till samma målgrupp. Omsättningskretsen associerar inte
X med Käranden på det sätt som avses i VML och varumärkesförordningen.
7.3
Vid prövningen av tjänstelagslikheten är utgångspunkten att endast de varor och
tjänster som omfattas av Kärandens registreringar enligt aktbilaga X kan ligga
till grund för jämförelsen med de tjänster som Svaranden tillhandahåller under
uttrycken ”X” respektive ”X”. Det råder inte identitet eller ens likhet mellan
dessa tjänster. Parternas grundläggande verksamheter och tjänster skiljer sig åt
betydligt. Det finns påtagliga skillnader mellan tjänsterna. I anslutning
härtill ska framhållas att Käranden inte har anfört några konkreta
omständigheter eller bevis som indikerar att förväxling faktiskt har skett.
7.4
Svaranden har under X års tid erbjudit tjänster till företag och andra
organisationer. Redan sedan starten ”år” har Svaranden varit verksam inom
segmentet X och omsätter årligen, tillsammans med sitt dotterbolag X, X
miljoner kr. Svaranden hanterar över X miljoner X i månaden. Som exempel på de
tjänster som Svaranden tillhandahåller kan nämnas X, X, X och X. I anslutning
till dessa tjänster erbjuds tilläggstjänster såsom X, X och X.
Kommentar: Det är
fördelaktigt att redogöra för omfattningen av sin egen verksamhet så att
domstolen förstår att ett vitesförbud skulle kunna få långtgående konsekvenser
för ens verksamhet. Det kan se ut som i 7.4 ovan.
7.5
Käranden tillhandahåller en tjänst som är avsedd för större företag, kommuner,
landsting och liknande aktörer. För att det ska vara intressant för Kärandens
kunder att betala för tjänsten krävs att Käranden har många registrerade
användare av tjänsten, varför tjänsten är gratis för mottagare av X. De
fördelar som mottagarna erhåller genom att ansluta sig till tjänsten är att de
kan minska X, dvs. i X. X finns också som funktion men kan bara användas som en
tilläggstjänst när kunden skickar X och i samband med det vill ha något X. Till
skillnad från Svaranden erbjuder inte Käranden möjligheten att kunna lägga upp
ett X för X. Kärandens tjänst kan inte heller användas för att tillgodose
behovet av att låta flera parter X.
Kommentar: Det är
fördelaktigt att närmare beskriva de tjänster man förmedlar för att på så vis
kunna belysa olikheterna mellan sina egna och motpartens tjänster.
7.6
Vid en helhetsbedömning kan det – särskilt med beaktande av att ordet X i sig
saknar särskiljningsförmåga samt bristen på märkes- eller tjänsteslagslikhet –
inte anses föreligga risk för att en genomsnittskonsument förväxlar Kärandens
och Svarandens kännetecken eller får uppfattningen att det finns ett ekonomiskt
band mellan parterna.
7.7
Mot bakgrund av ovanstående kan det inte anses att Käranden bevisat att
Svaranden gör intrång i Figurmärkena. Tvärtom visar utredningen tydligt att det
inte föreligger något varumärkesintrång. Till följd härav ska Kärandens
förbudsyrkande lämnas utan bifall.
8. Utformningen av förbudsyrkandet
8.1
För det fall att rätten skulle finna att Svaranden gjort intrång i
Figurmärkena, får prövas om det föreligger förutsättningar för att utfärda
vitesförbud. Frågan blir då hur vitesförbudet ska utformas.
Kommentar: Då man
blir stämd för varumärkesintrång så är det vanligt att den som stämmer försöker
yrka på ett mer omfattande förbud än vad som är nödvändigt.
8.2
Som redovisats ovan ska ett eventuellt vitesförbud under alla förhållanden
svara mot Svarandens faktiska användning av kännetecknet och det saknas därför
förutsättningar för att låta förbudet omfatta andra tjänster än de som är
aktuella i målet.
Kommentar: Om
domstolen kommer fram till att Svaranden begått varumärkesintrång så ska ett
eventuellt förbud samt böter enbart beröra de specifika tjänster eller varor
som tas upp i målet. Förbud eller böter kan alltså inte beröra samtliga
tjänster eller varor som Svaranden tillhandahåller.
8.3
Det i målet påstådda intrånget avser, såvitt får förstås, endast X (se sidan X
i aktbilaga X samt sidan X i aktbilaga X). Därmed saknas grund för att meddela
ett förbud mot de övriga tjänster som omfattas av Kärandens förbudsyrkande,
dvs. (a) X, (b) X, (c) X samt (d) därmed relaterade varor och tjänster.
Förbudet bör således under alla förhållanden avgränsas så att det endast avser
X eftersom det inte förekommit några andra tjänster i målet.
9. Preliminär bevisuppgift
9.1 Skriftlig bevisning
9.1.1
Avslag från Bolagsverket daterat den ”dag månad år” (bilaga X till detta
yttrande).
9.1.2
Granskningsdokument från PRV av den ”dag månad år” (bilaga X till detta
yttrande).
9.1.3
Samtliga handlingar ovan åberopas till vederläggande av att Svaranden gjort
intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha förvärvat
särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning.
9.2 Muntlig bevisning
9.2.1
Förhör under sanningsförsäkran med X, samma adress som Svaranden. X ska höras
angående parternas verksamheter och tjänster, användningen av det påstått
intrångsgörande kännetecknet, Figurmärkena samt sina kontakter med Käranden med
anledning av förevarande tvist. Förhöret åberopas till vederläggande av att
Svaranden gjort intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha
förvärvat särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning. Förhöret beräknas
ta ca två timmar.
Som ovan,
X
Niklas
Niklasson
Bilagor