Mall

Arvskifte

Arvskifte

Uppgifter om den avlidne

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Civilstånd: X
Dödsdag: XXXX-XX-XX

Dödsbodelägare

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare

Namn och adress
Namn:
Adress:
Postadress:
Personnummer: XXXXXXXX-XXXX
Dödsbodelägare

Anteckningar

Det antecknades:

Att det fanns/ej fanns testamente

Att arvskiftet omfattar samtliga tillgångar i boet

Att tillgångarna och skulderna tas upp till det värde som dödsbodelägarna har kommit överens om vilket redovisas i arvskiftet

Att eventuella tillkommande intäkter, kostnader och överskjutande skatt fördelas enligt delägarnas lotter i boet

Att XXXX-XX-XX skall anses vara skiftesdagen

Fördelning av arvet: Arvet fördelas i enlighet med lag och/eller testamente men parterna har själva kommit överens om värdet av respektive tillgång i dödsboet.

Uppkommer ny skuld eller tillgång utöver vad som angetts nedan skall denna fördelas efter samma andelstal mellan dödsbodelägarna.

Sammanställning över tillgångar och skulder

Tillgångar:

Fastigheten/bostadsrätten:

Fastighetsbeteckning/adress och lgh nr X kr

Bank konto X X kr
Bank konto X X kr
Fond X X kr
Aktier X X kr
Försäkring X X kr
Bohag X X kr
Etc..

Summa tillgångar X kr

Skulder: X kr

Enligt arvskiftet uppgår tillgångarna efter att bohaget sämjedelats mellan dödsbodelägarna till X kr och skulderna till X kr.

Kvarlåtenskap att fördela X kr

Lottläggning

”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.

”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.

”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.

”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.

”Namn” erhåller X/X av kvarlåtenskapen. ”Namn” X-del ska utbetalas från X tillgångar eller från försäljning av X.

Överenskommelse och underskrift

Parterna är överens om att ”Namn” dödsbo skiftas i enlighet med denna arvskifteshandling.

Eventuella extra kostnader för utbetalning som kan uppstå t.ex. om kontot är avslutat kommer att belasta respektive dödsbodelägares eventuellt kvarvarande lott.

Var part bekräftar att de utöver detta inte har några kvarstående anspråk gentemot dödsboet eller dödsbodelägarna.

Arvskiftet har upprättats i fem (5) exemplar, varav dödsbodelägarna har tagit var sitt. Vänligen sätt även din signatur på varje blad längst ned i högra hörnet.

Ort datum Ort datum

……………………………………… ……………………………………
Namnteckning Namnteckning

Ort datum Ort datum

……………………………………… ……………………………………
Namnteckning Namnteckning

Ort datum

………………………………………
Namnteckning

Bouppteckning

Bouppteckning

Den avlidne

Namn och adress på dödsdagen:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Civilstånd:                                                                   Gift ?             Sambo ?

Dödsdag:

___________________________________________

Efterlevande make, maka eller sambo

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Civilstånd:                                                                       Gift ?           Sambo ?

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

Arvingar     

1.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

2.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

3.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

4.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

Efterarvingar

1.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

2.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

3.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

4.

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Personnummer:

___________________________________________

Dödsbodelägare:                                                            Ja ?               Nej ?

Kallad till förrättning:                                                   Ja ?               Nej ?

Personlig närvaro vid förrättning:                              Ja ?               Nej ?

Närvaro vid förrättning via fullmakt:                          Ja ?               Nej ?

Ingivare

Namn och adress:

___________________________________________

___________________________________________

___________________________________________

Telefon:

___________________________________________

E-post:

___________________________________________

Övrigt

Testamente                                                                                         ?

Äktenskapsförord                                                                               ?

Sambo begär bodelning                                                                     ?

Försäkringar med förmånstagarförordnande                                ?

Efterlevande make/maka begär jämkning vid

bodelning enligt ÄktB 12:2                                                               ?

Godmansförordnande för kallad person                                         ?

Boutredningsman utsedd av tingsrätt                                              ?

Särkullsbarns avstående till förmån för

efterlevande enligt ÄB 3:9                                                                 ?

Överlåtelse av arv/arvsavstående/arvsavsägelse                          ?

Bouppteckning efter tidigare avliden                                               ?

Övriga anteckningar:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Den avlidnas tillgångar på dödsdagen

  Andel Marknadsvärde (eller taxeringsvärde om Fast egendom och/eller Tomträtt och hus på annans mark)   Enskild egendom Bodelning sambor
Fast egendom        
         
         
         
Tomträtt och hus på annans mark        
         
         
         
Bostadsrätt        
         
         
         
Övriga tillgångar (konton, kontanter, värdepapper, bil eller båt etc.)        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Lösöre        
Försäkringar som ingår i boets tillgångar        
         
         
         
Summa samtliga tillgångar        
Enskild egendom        
Egendom som ingår i sambors bodelning        

Den avlidnas skulder på dödsdagen

  Andel Marknadsvärde   Enskild egendom Bodelning sambor
Inteckningsskulder        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Övriga skulder        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Begravningskostnader        
         
         
         
Bouppteckningskostnad        
         
Summa samtliga skulder        
Enskild egendom        
Egendom som ingår i sambors bodelning        

Den efterlevandes tillgångar på den avlidnas dödsdag

  Andel Marknadsvärde (eller taxeringsvärde om Fast egendom och/eller Tomträtt och hus på annans mark)   Enskild egendom Bodelning sambor
Fast egendom        
         
         
         
Tomträtt och hus på annans mark        
         
         
         
Bostadsrätt        
         
         
         
Övriga tillgångar (konton, kontanter, värdepapper, bil eller båt etc.)        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Lösöre        
Försäkringar som ingår i boets tillgångar        
         
         
         
Summa samtliga tillgångar        
Enskild egendom        
Egendom som ingår i sambors bodelning        

Den efterlevandes skulder på den avlidnas dödsdag

  Andel Marknadsvärde   Enskild egendom Bodelning sambor
Inteckningsskulder        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Övriga skulder        
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
         
Begravningskostnader        
         
         
         
Bouppteckningskostnad        
         
Summa samtliga skulder        
Enskild egendom        
Egendom som ingår i sambors bodelning        

Förrättningsdag

Datum/månad/år

__________________________________________

Bouppgivares försäkran

Jag försäkrar härmed på heder och samvete att mina uppgifter till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats.

___________________________________________

Bouppgivarens namnteckning

___________________________________________

Bouppgivarens namnförtydligande

Förrättningsmännens intyg

Vi intygar att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd

___________________________________________                       ___________________________________________

Namnteckning                                                              Namnteckning

___________________________________________                       ___________________________________________

Namnförtydligande                                                      Namnförtydligande

Adress:                                                                          Adress:

___________________________________________                       ___________________________________________

___________________________________________                       ___________________________________________

___________________________________________                       ___________________________________________

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord

Vi, ”Förnamn Efternamn”, ”pers nr”, och ”Förnamn Efternamn”, ”pers nr” avtalar härmed genom detta äktenskapsförord följande:

Alternativ 1: All egendom som var och en av oss nu äger liksom den egendom som vi skaffar i framtiden skall utgöra förvärvarens enskilda egendom i vilken make/maka saknar giftorätt.

Kommentar: Alternativ 1 ska användas om man önskar att all egendom som man äger då äktenskapet ingås samt all egendom som man införskaffar under äktenskapet, ska vara enskild egendom och inte utgöra giftorättsgods. Att det är enskild egendom innebär att denna egendom inte ingår i en bodelning vid skilsmässa.

Alternativ 2: All egendom som var och en av oss nu äger liksom den egendom som vi skaffar i framtiden skall utgöra giftorättsgods förutom följande egendom:

  1. Exempel: Makes eventuella ägandeskap i bolag ska vara den makens enskilda egendom vari den andra maken inte äger giftorätt.
  2. Exempel: Alla djur som vi äger eller som vi i framtiden kommer att skaffa ska vara respektive makes enskilda egendom. Den part som är registrerad som ägare ska också anses vara det.
  3. Exempel: Ett belopp om X kr som den ”datum månad år” sattes in på ”Förnamn Efternamn” konto: X i ”bank” ska utgöra hans/hennes enskilda egendom.

Kommentar: Alternativ 2 ska användas om man vill att viss egendom ska vara enskild men att resterande ska utgöra giftorättsgods (dvs. ska ingå i en bodelning vid skilsmässa). Väljer man detta alternativ så ska man lista den egendom som ska vara enskild egendom. Se exempel ovan.

Avkastning och substitut av enskild egendom ska även vara enskild egendom.

Kommentar: Detta innebär att om enskild egendom ökar i värde så ska även värdeökningen vara enskild egendom. Om enskild egendom säljs så ska pengarna för försäljningen vara enskild egendom. Om dessa pengar återinvesteras i ny egendom så ska även denna nya egendom vara enskild egendom.

Genom att underteckna detta avtal förklarar parterna sig även förstå innehållet i detta avtal.

Alla eventuella framtida tvister med anledning av äktenskapet ska lösas med tillämpning av svensk lag och i svensk domstol.

Ort/datum

Förnamn Efternamn

———————————–                                     

Förnamn Efternamn   

———————————–

Uppsägning personliga skäl

Uppsägning – personliga skäl

Arbetsgivaren                                                               Den anställde

”X”                                                                                  ”X”                

Org.nr XXXXXX-XXXX                                                   Personnr XXXXXX-XXXX

Härmed sägs den anställde från den ”datum månad år” upp på grund av personliga skäl. Anställningen upphör vid utgången av den anställdes uppsägningstid, som är X månader, d.v.s. år?månad?datum.

Vill den anställde göra gällande att uppsägningen är ogiltig måste den anställde informera arbetsgivaren om detta inom två veckor efter det att den anställde tagit del av uppsägningen, och därefter stämma arbetsgivaren inom ytterligare två veckor räknat från det att tiden för underrättelse om ogiltighet gått ut. Har MBL-förhandlingar inletts räknas tiden istället från det att dessa avslutats.

Vill den anställde ha skadestånd, måste den anställde meddela detta inom fyra månader efter det att den anställde tagit del av uppsägningen, och därefter stämma arbetsgivaren inom ytterligare fyra månader räknat från det att tiden för underrättelse om skadestånd gått ut. Har MBL-förhandlingar inletts, räknas tiden istället från det att dessa avslutats.

Om den anställde inte följer dessa tidsfrister har den anställde förlorat möjligheten att få frågorna om uppsägningens giltighet och kravet på skadestånd prövade.

Vid frågor, kontakta arbetsgivarens kontaktperson: ”X”. ”telefonnr”.

Denna uppsägning har upprättats i två exemplar av vilka arbetsgivaren och den anställde tagit varsitt.

”Ort den datum månad år”

……………………………………….

Arbetsgivarens underskrift

OVANSTÅENDE UPPSÄGNING ÄR MOTTAGEN

”Ort den datum månad år”

……………………………………….

Arbetstagarens underskrift

Uppsägning arbetsbrist

Uppsägning – arbetsbrist

Arbetsgivaren                                                               Den anställde

”X”                                                                                  ”X”                

Org.nr XXXXXX-XXXX                                                   Personnr XXXXXX-XXXX

Härmed sägs den anställde från den ”datum månad år” upp på grund av arbetsbrist. Anställningen upphör vid utgången av den anställdes uppsägningstid, som är X månader, d.v.s. år?månad?datum.

Eftersom den anställde varit anställd i företaget mer än tolv månader/mindre än tolv månader under de senaste tre åren vid anställningstidens utgång, har den anställde företrädesrätt/ej företrädesrätt till ny anställning i den verksamhet där den anställde varit sysselsatt. Har den anställde varit anställd mer än tolv månader under de senaste tre åren och därmed har denna företrädesrätt så gäller den från det att den anställde anmält anspråk på företrädesrätt och under nio månader från det att anställningen har upphört.

Vill den anställde göra gällande att uppsägningen är ogiltig måste den anställde informera arbetsgivaren om detta inom två veckor efter det att den anställde tagit del av uppsägningen, och därefter stämma arbetsgivaren inom ytterligare två veckor räknat från det att tiden för underrättelse om ogiltighet gått ut. Har MBL-förhandlingar inletts räknas tiden istället från det att dessa avslutats.

Vill den anställde ha skadestånd, måste den anställde meddela detta inom fyra månader efter det att den anställde tagit del av uppsägningen, och därefter stämma arbetsgivaren inom ytterligare fyra månader räknat från det att tiden för underrättelse om skadestånd gått ut. Har MBL-förhandlingar inletts, räknas tiden istället från det att dessa avslutats.

Om den anställde inte följer dessa tidsfrister har den anställde förlorat möjligheten att få frågorna om uppsägningens giltighet och kravet på skadestånd prövade.

Vid frågor, kontakta arbetsgivarens kontaktperson: ”X”. ”telefonnr”.

Denna uppsägning har upprättats i två exemplar av vilka arbetsgivaren och den anställde tagit varsitt.

”Ort den datum månad år”

……………………………………….

Arbetsgivarens underskrift

OVANSTÅENDE UPPSÄGNING ÄR MOTTAGEN

”Ort den datum månad år”

……………………………………….

Arbetstagarens underskrift

Testamente

Testamente

Jag, ”förnamn” ”efternamn”, ”pers nr”, förordnar härmed som min yttersta vilja och mitt testamente följande om min kvarlåtenskap.

Vid min bortgång ska mina arvingar med fri förfoganderätt/full äganderätt (välj en, se kommentar nedan) erhålla min kvarlåtenskap.

Skulle mottagaren av arvet vid min bortgång inte vara vid liv/inte finnas kvar så skall arvet istället tillfalla X.

Kommentar: Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. Detta p.g.a. att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort.

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

Den egendom, jämte avkastningen därav, som mina arvingar kan komma att erhålla enligt detta testamente skall vara deras enskilda egendom. Detsamma skall gälla vad som kan komma att träda i dess ställe.

Kommentar: Att arvet utgör ”enskild egendom” innebär att arvet inte ingår i en bodelning efter äktenskap eller samboskap. ”Avkastningen därav” innebär att om arvet ökar i värde så är även värdeökningen reglerad som ”enskild egendom”. ”Det som kan komma att träda i dess ställe” innebär att om arvet exempelvis säljs och om pengarna från försäljningen återinvesteras i något annat så skall även detta utgöra ”enskild egendom”.

Testamentstagare äger genom äktenskapsförord eller vid samboförhållande rätt att genom skriftlig handling upphäva eller ändra nu angivna villkor.

Kommentar: Detta innebär att arvingarna har rätt att välja att, om de så önskar, frångå det som angivits ovan genom att med make/maka skriva ett äktenskapsförord och i och med detta dela med sig av sitt arv till make/maka vid händelse av separation och bodelning.

Ort/datum

…………………………………………..

Förmamn Efternamn, pers nr

Att ”Förnamn Efternamn”, ”pers nr”, denna dag vid sunt och fullt förstånd samt av fri vilja i bådas vår samtidiga närvaro förklarat att ovanstående förordnande utgör hans/hennes yttersta vilja och testamente och därunder egenhändigt skrivit sitt namn, intygas av oss särskilt anmodade testamentsvittnen.

Kommentar: Ett testamente måste bevittnas av två vittnen för att vara giltigt. Dessa vittnen får inte:

  • vara under 15 år
  • ha psykisk störning som medför att de är omedvetna om vad bevittnandet innebär
  • vara gift med testatorn
  • vara förälder eller barn till testatorn, syskon till testatorns make/maka eller make/maka till testatorns syskon och får heller inte vara syskon med testatorn
  • bevittna testamentet om de är arvingar enligt testamentet
  • bevittna testamentet om vittnets make/maka är arvinge enligt testamentet
  • bevittna testamentet om vittnet står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till en arvinge eller är syskon till en arvinge

Ort och datum som ovan                      

…………………………………………..                                                                      ……………………………………

Namn                                                                                              Namn

Adress                                                                                            Adress

Yrke                                                                                                Yrke

Svaromål stämning varumärkesintrång

X den ”dag månad år”                                                       X Tingsrätt

Svaromål

Mål X XXX XXX-XX; “Käranden” X/X ./. ”Svaranden”

  1. Inställning m.m.

Kommentar: Här anger Svaranden att denne motsätter sig att det är fråga om ett varumärkesintrång. Inställningen ska vara mycket kort och direkt. Eftersom ni anser påståendet om varumärkesintrång vara felaktigt så kan det se ut såhär: 

1.1. Svaranden bestrider Kärandens yrkanden.

1.2 Svaranden begär skälig tid – inte understigande 90 dagar – att inrätta sig efter ett eventuellt vitesförbud.

Kommentar: I det fall att domstolen kommer fram till att det de facto rör sig om ett varumärkesintrång så är det bra att begära en skälig tid för att kunna anpassa sig efter ett vitesförbud. Den skäliga tid ni begär bör vara kopplad till de faktiska omställningar ett sånt förbud kan medföra för er verksamhet. Exempelvis så kanske en vara behöver återkallas, förstöras eller liknande. 

1.3 Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges.

Kommentar: Om svaranden vinner målet så begär svaranden att käranden betalar dennes rättegångskostnader. Omfattningen av dessa kostnader vet man dock inte förrän målet är avslutat varför det är viktigt att flagga för detta redan nu.

2. Grunderna för bestridande

Kommentar: Det som kallas för grunder är de skäl man anger för att påvisa att det inte rör sig om ett varumärkesintrång. Dessa grunder försöker man i regel hålla så korta som möjligt och det är vanligt att man i detta skede hänvisar till lagtext.

  • Det föreligger inte något intrång i Kärandens registrerade figurmärke, ordmärke alternativt i det påstått inarbetade varumärket (begreppen förklaras punkt 1 och 2)  enligt aktbilaga X (gemensamt benämnda ”Figurmärkena”).

Är situationen så att käranden inte har något skydd för ordvarumärket utan endast för figurvarumärket så är det bra att lägga till följande text:

Det skydd som Figurmärkena åtnjuter avser endast respektive figurmärke i dess helhet. Figurmärkena ger inte något självständigt skydd för ordet ”X” eftersom ordet i sig saknar särskiljningsförmåga (jfr 1 kap. 11 § varumärkeslagen, ”VML”) (för mer om begreppet särskiljningsförmåga se punkt 2.1). Ordet saknar ursprunglig särskiljningsförmåga för i målet aktuella tjänster och har inte heller förvärvat någon sådan förmåga genom användning/inarbetning.

Kommentar: Det är fördelaktigt att hänvisa till aktbilagor. En aktbilaga är domstolens stämpel som de satt på varje inkommen handling i målet. Varje handling har ett eget nummer.

2.2 Det bestrids att Käranden använt Figurmärkena i den omfattning som påstås liksom att Figurmärkena skulle vara kända som beteckning för Kärandens tjänster inom omsättningskretsen (jfr 1 kap. 7 § VML). 

Kommentar: Svaranden motsätter sig det påstådda varumärkesintrånget samt att varumärket som det påstås att svarande gjort intrång i skulle vara ett inarbetat varumärke.

2.3 Ordet X är vanligt förekommande i allmänt språkbruk. Sammansättningen ”X-X” återfinns i Svenska Akademiens ordlista (”SAOL”) och betyder X i X form (undersök exempelvis om ordet återfinns i SAOL eller Googla det för att få ett hum om hur allmänt använt ordet är). Ordet X är dessutom beskrivande för i målet aktuella tjänsteslag och används i betydande omfattning av andra företag och privatpersoner. Det finns därmed ett allmänt intresse av att frihålla ordet X (jfr 1 kap. 5 § VML samt artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken, ”varumärkesförordningen”).

Kommentar: Ordmärket utgörs av ett vanligt förekommande ord och kan därmed inte anses åtnjuta något varumärkesskydd. Det är bra att kunna påvisa att det aktuella ordet är allmänt använt. T.ex. skulle det kunna se ut som ovan i 2.4.

2.4 Det finns inte någon förväxlingsrisk mellan Kärandens och Svarandens kännetecken. Kravet på märkeslikhet är inte uppfyllt.  Eftersom ordet X utgör en sådan del av Figurmärkena som saknar särskiljningsförmåga, ska förväxlingsbedömningen utgå från Kärandens respektive figurmärke i dess helhet.

Kommentar: Svaranden och Kärandens respektive varumärken är inte tillräckligt lika varandra för att det ska kunna anses föreligga förväxlingsrisk. Observera att i de fall då det rör sig om ett figurmärke så är det logotypen i sin helhet och inte ordet i sig som ska jämföras.

2.5 För det fall att rätten skulle finna att ordet X i och för sig har viss särskiljningsförmåga och åtnjuter skydd, medför ordets deskriptivitet och låga distinktivitet i vart fall ett mycket snävt skyddsomfång.

Kommentar: Om rätten skulle anse att det föreligger en förväxlingsrisk så är skyddet för det aktuella ordet mycket begränsat då ordet inte är vare sig särskilt beskrivande eller utmärkande.

2.6 Det föreligger inte heller tjänsteslagslikhet. Kärandens och Svarandens tjänster är varken identiska eller ens liknande. Tjänsterna tillgodser helt olika behov och har olika målgrupper. Det finns inte någon risk för företagsassociation. Någon faktisk förväxling har inte heller förekommit.

Kommentar: Det är viktigt att jämföra de faktiska tjänster som Svarandens respektive Kärandens verksamheter förmedlar. För att det ska kunna anses föreligga tjänsteslagslikhet så ska tjänsterna som respektive företag förmedlar vara i princip identiska samt rikta sig mot samma målgrupp. Företagsassociation innebär att det finns en risk för att de respektive företagen förväxlas med varandra.

2.7 Ett eventuellt vitesförbud ska svara mot den faktiska användning som är visad i målet. I målet är det ej visat att någon faktiskt användning skett.

Kommentar: Eventuella vitesbelopp som Käranden kräver av Svaranden ska baseras på hur omfattande det påstådda varumärkestsintrånget är. Vitesbeloppet kan därmed variera från fall till fall. Det ligger på Käranden att bevisa omfattningen av varumärkesintrånget.

3. Något om de rättsliga utgångspunkterna

Kommentar: Domstolen kan lagen vilket innebär att man inte är skyldig att redogöra för vilka rättsregler som stödjer ens rätt att neka till varumärkesintrång. Dock så kan det ändå vara bra att ta med följande:

3.1 Käranden har gjort gällande att Svaranden gjort intrång i den ensamrätt till figurmärke/ordmärke som följer av dels en nationell varumärkesregistrering, dels ett registrerat EU-varumärke, dels en internationell varumärkesregistrering. Frågan om intrång avseende det nationella figurmärket ska prövas enligt bestämmelserna i VML, som i sin tur ska tolkas i ljuset av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG (”varumärkesdirektivet”). Frågan om intrång avseende EU-varumärket ska prövas enligt bestämmelserna i varumärkesförordningen. VML:s bestämmelser om vitesförbud tillämpas dock även såvitt avser intrång i ett EU-varumärke, såvida inte varumärkesförordningen föreskriver något annat (se 10 kap. 5 § VML samt artikel 102 varumärkesförordningen).

3.2 En internationell varumärkesregistrering har i princip samma rättsverkningar som en nationell registrering (se 5 kap. 16-17 §§ VML).

3.3 Den grundläggande funktionen hos varumärken är att garantera produkters och tjänsters ursprung, vilket ofta är avgörande information för en potentiell köpare. Samtidigt finns ett samhälleligt och marknadsmässigt behov av att kunna använda språket för att sprida information, också om kommersiella aktiviteter. En följd av detta är att vissa tecken (främst ord) måste hållas fritt tillgängliga (se Maunsbach & Wennersten, Varumärkeslag (2010:1877) 1 kap. 4 §, Lexino 2016-08-30). Ett varukännetecken anses ha särskiljningsförmåga om det tydligt skiljer varan/tjänsten från andra varor/tjänster (se Håstad m.fl., Civilrättens grunder, 1 u., s. 344).

3.4 Av 1 kap. 11 § 1 st. VML framgår att ensamrätten till ett varukännetecken inte ger något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga. Bestämmelsen ger uttryck för en allmän princip inom känneteckensrätten som innebär att endast element som har särskiljningsförmåga kan omfattas av ensamrätt (se Karnov-kommentaren till 1 kap. 11 § VML).

3.5 En varumärkesrätt ger i princip inte ett separat skydd för enskilda delar av det registrerade märket, utan endast för märket i dess helhet. Förhållandet att en beståndsdel av ett registrerat märke har stark särskiljningsförmåga innebär inte att innehavaren av märket har ensamrätt till delen i sig. Ensamrätten avser endast det registrerade märket i dess helhet (Wessman, R., Varumärkeskonflikter, 1 u., s. 27).

3.6 Utgångspunkten är att ett kännetecken ska anses som beskrivande om det är rimligt att anta att omsättningskretsen kommer att uppfatta kännetecknet som en beskrivning av varorna eller tjänsterna. Även nybildade ordkombinationer anses beskrivande om det inte finns en tydlig skillnad mellan nybildningen och dess beståndsdelar (se t.ex. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 14 februari 2018 i mål nr PMÖÄ 10702-16 med gjorda hänvisningar).

3.7 EU-domstolen har uttalat att kravet på särskiljningsförmåga bl.a. syftar till att förhindra monopolisering av rent beskrivande beteckningar (se domstolens dom den 8 november 2016 i mål C-43-/15 P (BSH)).

3.8 Enligt 1 kap. 7 § 2 st. VML ska ett varukännetecken anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Om varukännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet gäller ensamrätten endast inom det området. Det räcker således inte med att märket är taget i bruk utan lagtexten uppställer ett antal förutsättningar för att en inarbetning ska anses föreligga. En viktig förutsättning är att tecknet ska vara känt som just beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls. Det måste kunna fungera som individualiseringsmedel (se Levin , M., Lärobok i immaterialrätt, 10 u. (äldre u.), s. 406 ff.).

3.9 Utformningen av ett vitesförbud ska vara klart preciserat och ta sikte på det intrång som har begåtts. Ett vitesförbud ska vara klart avgränsat så att den som förbudet riktar sig mot vet vad vederbörande inte får göra. Ett förbud ska inte heller gå längre än vad som är motiverat i det enskilda fallet. Vidare ska förbudet ta sikte på det intrång som har begåtts och enbart träffa intrångsgörarens faktiska användning av varumärkena (se prop. 1993/94:122 s. 67, NJA 2007 s. 431, Svea hovrätts dom den 5 november 2015 i mål T 11341-14, NJA 2007 s. 431 och RH 2016:25).

4. Ramen för processen

Kommentar: Här redogör Svaranden för vad denne menar att domstolen ska fokusera på i det aktuella målet.

4.1 I målet råder tvist om omfattningen av det skydd som Käranden åtnjuter för sina åberopade Figurmärken, om märkeslikhet föreligger samt om tjänsteslagslikhet föreligger. Med anledning härav har rätten att först bedöma omfattningen av det varumärkesrättsliga skydd som Käranden åtnjuter genom sina registrerade Figurmärken. Därefter får bedömas om det föreligger märkes- och tjänsteslagslikhet samt, i förekommande fall, huruvida det föreligger förutsättningar för att bifalla Kärandens förbudsyrkande i någon del.

5. Skyddet för Figurmärkena

5.1 Käranden har gjort gällande att bolaget åtnjuter ensamrätt till ordet X som sådant – oavsett grafisk utformning – när det gäller de varu- och tjänsteslag som Figurmärkena omfattar enligt ingivna registreringsbevis, aktbilaga X. Svaranden delar inte denna uppfattning. Kärandens ståndpunkt är inte heller förenlig med de bedömningar som berörda myndigheter har gjort i samband med att Käranden försökt få ordet X registrerat som ordmärke respektive firma (se mer härom strax nedan). 

Kommentar: I en situation där käranden påstår att de genom figurvarumärket fått skydd för själva ordet så är det bra att man förtydligar att skyddet avser loggan och inte ordet. När ett företag fått ett figur- men ej ordvarumärke så är det vanligt att de försökt registrera ordvarumärket men fått avslag. Därför är det bra att kontakta PRV för att få tillgång till detta avslag för att kunna bestrida kärandens påstående. Tingsrätten gör förvisso sin egen bedömning men de påverkas ofta av andra myndigheters bedömningar.

5.2 Käranden har genom åberopade varumärkesregistreringar erhållit ett skydd för Figurmärkena i de speciella utföranden som framgår av aktbilaga X. En given utgångspunkt vid en närmare granskning av skyddsomfånget för den här typen registreringar är att skyddet gäller för respektive figur i dess helhet. Skyddet måste således avse respektive figurmärke i dess helhet och inte ordet X som enskilt element. Vad Käranden åtnjuter skydd för genom registrering är således tre figurmärken där ordet X ingår men däremot inte för ordet i sig.

Kommentar: Käranden har skydd för tre olika logotyper i vilka ordet X är en beståndsdel. Skyddet avser dock logotyperna i dess helhet och inte själva ordet. Används ordet i annat sammanhang än i logotyperna så har käranden alltså inget skydd för ordet.

5.3 Ordet X kan överhuvudtaget inte ha något som helst skydd enligt VML eller varumärkesförordningen eftersom ordet i sig saknar särskiljningsförmåga. Käranden kan inte åtnjuta ensamrätt till ordet X. I kravet på särskiljningsförmåga ligger som sagt en strävan att frihålla språkets vanliga ord och i tillvaron förekommande symboler. Sådana ska inte utan vidare kunna förbehållas en enskild näringsidkare och monopoliseras som just dennes varumärke.

5.4 Att ordet X är beskrivande och vanligt förekommande framgår redan vid en sökning på Internet. Detsamma gäller ordet X. En googling på ordet X ger ett mycket stort antal träffar. Härvid kan t.ex. nämnas att det finns ett företag som tillhandahåller tjänster under domänen ”X”.

Kommentar: Med fördel så räknar svaranden upp andra företag som använder sig av liknande eller samma begrepp för att kunna påvisa att begreppet är allmänt använt.

5.5 Den omfattande användningen av orden X och X är relevant eftersom den ytterligare understryker vikten av att båda orden frihålls.  Det finns ett allmänt intresse av att frihålla ordet X. Ordet kan därmed inte fungera som individualiseringsmedel för specifikt Kärandens tjänster.

5.6 Ordet X har varken inneboende eller inarbetad (förvärvad) särskiljningsförmåga. Ordet kan inte förbehållas endast Kärandens användning. Det vore direkt främmande ur konsumentperspektiv om ordet X skulle anses omfattat av Kärandens Figurmärken. Hänsyn måste härvid tas till vilken effekt på marknaden som en ensamrätt skulle få. Sådant som alla bör kunna utnyttja måste vara fritt och oskyddat. Ett bifall till käromålet skulle få en uteslutande effekt mot andra näringsidkare, vilket skulle leda till orimliga konsekvenser och öppna upp för ytterligare rättsprocesser.

5.7 Såsom tidigare framhållits försökte Käranden erhålla registrering av ordmärket X under ”år” men ansökan avslogs av PRV.

5.8 Ordet X utgör en del av allmänt språkbruk. Det är alltså inte fråga om någon nybildad ordkombination där det finns en tydlig skillnad mellan nybildningen och dess beståndsdelar. Ordet X har ett konkret samband med de tjänster som Käranden tillhandahåller, vilket PRV har konstaterat i bl.a. ett provisoriskt föreläggande av den ”dag månad år” och i ett granskningsdokument av den ”dag månad år” (se bilaga X och X).

5.9 I granskningsdokumentet anför ansvarig handläggare hos PRV bl.a. att ”X är beskrivande för varorna i klass X och tjänsterna i klass X och X. Märkena anger endast varornas avsedda användning och tjänsternas ändamålsenliga resultat. Den figurativa särskiljningsförmågan har märket inte. Jfr X”.

Kommentar: Finns det ett granskningsdokument till avslaget så är det bra att citera motiveringen till avslaget givet att motiveringen är relevant i målet.

5.10 Sambandet mellan termen X och den i målet aktuella tjänsteanvändningen är så

direkt och konkret att det torde vara självklart att omsättningskretsen uppfattar ordet som en beskrivning av tjänsternas avsedda användning. Ordet X saknar därmed särskiljningsförmåga för de tjänster som Käranden tillhandahåller.

5.11 Om rätten skulle finna att ordet i och för sig har viss särskiljningsförmåga, är skyddsomfånget, på grund av ovan anförda omständigheter, synnerligen begränsat, vilket i sin tur har central betydelse för förväxlingsbedömningen 

5.12 När det gäller frågan om Käranden har inarbetat någon ensamrätt till ordet X kan först konstateras att bevisbördan i denna del ligger på Käranden. Vidare får konstateras att möjligheten att åtnjuta ett varumärkesskydd för den här typen av beskrivande ord i ett figurmärke måste anses synnerligen begränsat. Det gäller inte minst i detta fall där ordet kan anses ha en beskrivande karaktär för den verksamhet och tjänst som avses med kännetecknet. Svaranden får i detta sammanhang framhålla att den relevanta marknaden inte kan begränsas till ”land”. I Sverige är Kärandens marknadsandel mycket liten för att inte säga obefintlig. Käranden bör dessutom förtydliga i målet hur den relevanta marknaden ska avgränsas och varför.

5.13 Den utredning som Käranden förebringat visar inte att Figurmärkena kommit att förvärva någon förstärkt särskiljningsförmåga. Det material som Käranden ingivit i denna del kan knappast anses utgöra ett tillförlitligt underlag för att kunna bedöma inarbetning i det avseende som det är fråga om här.

5.14 Även om rätten skulle finna att ordet X besitter viss ursprunglig särskiljningsförmåga, och genom användning har förvärvat en något högre särskiljningsförmåga, är det ändå, såsom framhållits ovan, ett ofrånkomligt faktum att ordet har ett starkt beskrivande inslag och därmed ett synnerligen begränsat skyddsomfång.

6. Märkeslikhet?

6.1 Återigen ska framhållas att det varumärkesskydd som Käranden har åberopat i målet är hänförligt till Kärandens figurmärken. Käranden har inte ensamrätt till något ordmärke omfattande termen X, varför ett intrång i något ordmärke inte är aktuellt i målet. Figurmomenten i Figurmärkena påverkar klart intrycket av märkena. Skyddsomfånget är betydligt snävare än om det hade varit fråga om ett renodlat ordmärke bestående av ordet X.

6.2 Skyddet för Figurmärkena täcker i vart fall inte ordet X och i synnerhet när ordet, såsom i förevarande fall, förekommer i uttrycken ”X” respektive ”X”. Föreliggande skillnader är tillräckliga för att det inte ska anses föreligga någon förväxlingsbarhet mellan de motstående märkena.

Kommentar: Varumärkesskyddet avseende logotyperna ger inget skydd åt själva ordet X som förekommer i logotypen. Svarandens och Kärandens användning av ordet X skiljer sig så pass mycket åt att företagen och dess tjänster omöjligt kan förväxlas med varandra.

6.3 När det gäller frågan om märkeslikhet bör särskilt noteras att förväxlingsbedömningen ska utgå från å ena sidan Kärandens respektive figurmärke i dess helhet, och å andra sidan uttrycken ”X” respektive ”X”. Förväxlingsbedömningen ska således inte utgå från orden X respektive X. Låt vara att orden X och X också skiljer sig.  Det föreligger en klar fonetisk, visuell och innehållsmässig skillnad.

6.4 De särskiljande elementen i Svarandens märke är så stora att det inte finns risk för att omsättningskretsen kan tro att parternas tjänster kommer från samma företag eller företag med ekonomisk koppling till varandra.

Kommentar: Svarandens logotyp är så pass unik att kunder till respektive företag (Svarandens och Kärandens) omöjligt kan förväxla företagen med varandra.

6.5 Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte föreligger märkeslikhet.

7. Tjänsteslagslikhet?

7.1 Vid prövning av tjänsteslagslikhet ska, enligt gällande rätt, hänsyn tas till samtliga relevanta faktorer. En bedömning ska göras av hur nära parternas tjänster kan anses ligga varandra. Hänsyn ska därvid tas till om tjänsterna är ersättningsbara med varandra eller om de kompletterar varandra och därmed står i ett konkurrensförhållande och i vad mån de riktar sig till olika kundsegment.

7.2 Parternas tjänster är inte utbytbara, de konkurrerar inte med varandra och riktar sig inte heller till samma målgrupp. Omsättningskretsen associerar inte X med Käranden på det sätt som avses i VML och varumärkesförordningen.

7.3 Vid prövningen av tjänstelagslikheten är utgångspunkten att endast de varor och tjänster som omfattas av Kärandens registreringar enligt aktbilaga X kan ligga till grund för jämförelsen med de tjänster som Svaranden tillhandahåller under uttrycken ”X” respektive ”X”. Det råder inte identitet eller ens likhet mellan dessa tjänster. Parternas grundläggande verksamheter och tjänster skiljer sig åt betydligt. Det finns påtagliga skillnader mellan tjänsterna. I anslutning härtill ska framhållas att Käranden inte har anfört några konkreta omständigheter eller bevis som indikerar att förväxling faktiskt har skett.

7.4 Svaranden har under X års tid erbjudit tjänster till företag och andra organisationer. Redan sedan starten ”år” har Svaranden varit verksam inom segmentet X och omsätter årligen, tillsammans med sitt dotterbolag X, X miljoner kr. Svaranden hanterar över X miljoner X i månaden. Som exempel på de tjänster som Svaranden tillhandahåller kan nämnas X, X, X och X. I anslutning till dessa tjänster erbjuds tilläggstjänster såsom X, X och X.

Kommentar: Det är fördelaktigt att redogöra för omfattningen av sin egen verksamhet så att domstolen förstår att ett vitesförbud skulle kunna få långtgående konsekvenser för ens verksamhet. Det kan se ut som i 7.4 ovan. 

7.5 Käranden tillhandahåller en tjänst som är avsedd för större företag, kommuner, landsting och liknande aktörer. För att det ska vara intressant för Kärandens kunder att betala för tjänsten krävs att Käranden har många registrerade användare av tjänsten, varför tjänsten är gratis för mottagare av X. De fördelar som mottagarna erhåller genom att ansluta sig till tjänsten är att de kan minska X, dvs. i X. X finns också som funktion men kan bara användas som en tilläggstjänst när kunden skickar X och i samband med det vill ha något X. Till skillnad från Svaranden erbjuder inte Käranden möjligheten att kunna lägga upp ett X för X. Kärandens tjänst kan inte heller användas för att tillgodose behovet av att låta flera parter X.

Kommentar: Det är fördelaktigt att närmare beskriva de tjänster man förmedlar för att på så vis kunna belysa olikheterna mellan sina egna och motpartens tjänster.

7.6 Vid en helhetsbedömning kan det – särskilt med beaktande av att ordet X i sig saknar särskiljningsförmåga samt bristen på märkes- eller tjänsteslagslikhet – inte anses föreligga risk för att en genomsnittskonsument förväxlar Kärandens och Svarandens kännetecken eller får uppfattningen att det finns ett ekonomiskt band mellan parterna.

7.7 Mot bakgrund av ovanstående kan det inte anses att Käranden bevisat att Svaranden gör intrång i Figurmärkena. Tvärtom visar utredningen tydligt att det inte föreligger något varumärkesintrång. Till följd härav ska Kärandens förbudsyrkande lämnas utan bifall.

8. Utformningen av förbudsyrkandet

8.1 För det fall att rätten skulle finna att Svaranden gjort intrång i Figurmärkena, får prövas om det föreligger förutsättningar för att utfärda vitesförbud. Frågan blir då hur vitesförbudet ska utformas.

Kommentar: Då man blir stämd för varumärkesintrång så är det vanligt att den som stämmer försöker yrka på ett mer omfattande förbud än vad som är nödvändigt.

8.2 Som redovisats ovan ska ett eventuellt vitesförbud under alla förhållanden svara mot Svarandens faktiska användning av kännetecknet och det saknas därför förutsättningar för att låta förbudet omfatta andra tjänster än de som är aktuella i målet.

Kommentar: Om domstolen kommer fram till att Svaranden begått varumärkesintrång så ska ett eventuellt förbud samt böter enbart beröra de specifika tjänster eller varor som tas upp i målet. Förbud eller böter kan alltså inte beröra samtliga tjänster eller varor som Svaranden tillhandahåller.

8.3 Det i målet påstådda intrånget avser, såvitt får förstås, endast X (se sidan X i aktbilaga X samt sidan X i aktbilaga X). Därmed saknas grund för att meddela ett förbud mot de övriga tjänster som omfattas av Kärandens förbudsyrkande, dvs. (a) X, (b) X, (c) X samt (d) därmed relaterade varor och tjänster. Förbudet bör således under alla förhållanden avgränsas så att det endast avser X eftersom det inte förekommit några andra tjänster i målet.

9. Preliminär bevisuppgift

9.1 Skriftlig bevisning

9.1.1 Avslag från Bolagsverket daterat den ”dag månad år” (bilaga X till detta yttrande).

9.1.2 Granskningsdokument från PRV av den ”dag månad år” (bilaga X till detta yttrande).

9.1.3 Samtliga handlingar ovan åberopas till vederläggande av att Svaranden gjort intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha förvärvat särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning.

9.2 Muntlig bevisning

9.2.1 Förhör under sanningsförsäkran med X, samma adress som Svaranden. X ska höras angående parternas verksamheter och tjänster, användningen av det påstått intrångsgörande kännetecknet, Figurmärkena samt sina kontakter med Käranden med anledning av förevarande tvist. Förhöret åberopas till vederläggande av att Svaranden gjort intrång i Kärandens Figurmärken och att Figurmärkena skulle ha förvärvat särskiljningsförmåga genom inarbetning/användning. Förhöret beräknas ta ca två timmar.

Som ovan,

X

Niklas Niklasson

Bilagor

Svaromål stämning avtalsbrott

X den ”dag månad år”                                                                        X tingsrätt                                                                                                                     

Svaromål

Mål X XXXX-XX; “Käranden” ./. ”Svaranden”

1. Inställning m.m.

Kommentar: Här anger Svaranden att denne motsätter sig att det ekonomiska kravet som riktas mot Svaranden. Inställningen ska vara mycket kort och direkt. Eftersom ni anser att det ekonomiska kravet är felaktigt så kan det se ut såhär: 

1.1 Käromålet bestrids i dess helhet.

1.2 Inget belopp vitsordas som skäligt i och för sig.

Kommentar: Om domstolen ger käranden rätt i målet så är svarandens inställning att de summor som åberopas är orimligt stora. Detta är bra att lyfta i ett tidigt stadium då det inte finns någon anledning att förenkla för käranden förutsatt att parterna inte har kommit överens om summan i förhand.

1.3 Som skäligt i och för sig kan dock vitsordas ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan.

Kommentar: Om parterna inte kommit överens om ränta så yrkar man ränta 30 dagar från att fakturan har ställts ut. Om en faktura ej har ställts ut så yrkar man ränta från dess att stämningsansökan delgivits. Ovan är ett exempel på hur det kan se ut om någon faktura ej ställts ut.

1.4 Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges.

Kommentar: Om Svaranden vinner målet så begär Svaranden att Käranden betalar dennes rättegångskostnader. Omfattningen av dessa kostnader vet man dock inte förrän målet är avslutat varför det är viktigt att flagga för detta redan nu.

2. Grunderna för bestridandet

Kommentar: Det som kallas för grunder är de skäl man anger för att påvisa att det inte rör sig om ett avtalsbrott. Dessa grunder försöker man i regel hålla så korta som möjligt och det är vanligt att man i detta skede hänvisar till lagtext.

2.1 Det vitsordas att X har beställt vissa IT-konsulttjänster av X (”X”). X har uppdragit åt X att såsom underkonsult utveckla och leverera en tjänst åt X. X är en ”beskriv tjänsten”, som drivs av X. X står under Finansinspektionens tillsyn.

Kommentar: De förhållanden i målet som uppenbart går att styrka är bra att redogöra för i svaromålet för att förenkla processen och inte framstå som motsträvig.

2.2 Det av X begärda priset följer dock inte av parternas avtal. Priset är inte heller skäligt enligt branschpraxis. Under alla förhållanden kan ett skäligt pris inte anses överstiga det belopp som X redan har betalat (se punkt 2.1 ovan). Det kan inte vitsordas att X har utfört arbete i den omfattning som påstås.

Kommentar: Den betalning som Käranden begär är inte rimlig då den varken är avtalad eller skälig i förhållande till vad liknande tjänster kostar. Käranden kan heller inte styrka att Käranden har utfört så mycket arbete som Käranden vill ha betalt för.

2.3 Det föreligger dessutom omfattande och allvarliga fel i de utförda tjänsterna. X åberopar härvid följande omständigheter.

2.4 X anlitade i sin tur X som underkonsult för det aktuella uppdraget med uppgift att tillgodose X beställning. Det system som X har utvecklat och levererat (”Systemet”) har dock inte kunnat hantera elektroniska meddelanden mellan X och X:s IT-system på ett driftsäkert, snabbt och stabilt sätt. Systemet har därför inte kunnat användas för att visa snabb och korrekt information  på X hemsida. Det innebär att Systemet varit oanvändbart för X och Systemet har inte heller tagits i drift.

2.5 Anförda omständigheter innebär att Systemet inte har stämt överens med vad som följer av avtalet mellan X och X. Systemet har inte heller varit ägnat för sitt avsedda ändamål. X har vid avtalets ingående insett detta ändamål och X har haft rimlig anledning att förlita sig på X sakkunskap och bedömning. Systemet har på grund av det anförda även avvikit från vad X med fog kunnat förutsätta. X har inte heller utfört tjänsterna med tillbörlig omsorg eller på ett fackmässigt sätt. Det föreligger därmed fel i rättslig mening (jfr 17-18 §§ köplagen, 4 § kommissionslagen samt 4 § konsumenttjänstlagen).

Kommentar: Det är bra att exemplifiera vad felet består i samt vilka lagar som är tillämpbara vid det specifika felet. Detta för att tydliggöra ärendet för domstolen.

2.6 Föreliggande fel medför att X är berättigat till prisavdrag (jfr 38 § köplagen och Högsta domstolens dom 2018-04-17 i mål T 2196-17). Eftersom Systemet och tjänsterna praktiskt taget saknat värde, ska det begärda priset reduceras till noll, alternativt till det belopp rätten finner skäligt. X är därmed också skyldigt att återbetala sedan tidigare erlagd betalning (se punkt 2.1 ovan). X fordran i denna del åberopas kvittningsvis upp till summa concurrens.

Kommentar: Felet är sedan tidigare konstaterat. Ovan punkt avhandlar dem ekonomiska konsekvenserna av felet.

3. Något om de rättsliga utgångspunkterna

Kommentar: Domstolen kan lagen vilket innebär att man inte är skyldig att redogöra för vilka rättsregler som stödjer ens rätt att neka till avtalsbrott. Dock så kan det ändå vara bra att ta med följande:

3.1 Det följer av allmänna principer att en IT-konsult, liksom andra uppdragstagare, ska utföra alla delar av uppdraget på ett fackmässigt sätt i enlighet med bestämmelserna i avtalet och med den skicklighet, snabbhet och omsorg som beställaren har anledning att förvänta sig. Utförs inte arbetet fackmässigt kan fel anses föreligga. Med fackmässigt utförande förstås att konsulten ska tillämpa en i branschen aktiv fackmans omdöme gällande utförandet av uppdragets samtliga delar. Den karaktäristiska prestationen i ett IT-avtal beskrivs ibland som ett mellanting mellan tjänst och vara. Brister konsulten i omsorg kan denne bli skadeståndsskyldig.

3.2 Har något avtal inte träffats om prisets storlek tillämpas den allmänna principen, som har sitt främsta stöd i 45 § köplagen, att priset ska vara skäligt med hänsyn till omständigheterna. Uppdragstagarens kvalifikationer spelar härvid en betydande roll. Betalning sker i efterskott om inte annat har överenskommits. Uppdragstagaren svarar givetvis för sina anställda. När det gäller IT-avtal ska vidare noteras att det inte föreligger någon rätt för konsulten att avhjälpa uppkomna fel och brister om inte avtalet innehåller särskilda regler härom (jfr bl.a. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt. 1 häftet. Särskilda avtal, 6 u., s. 231 ff.).

3.3 Bestämmelserna i köplagen och kommissionslagen har traditionellt ansetts ge uttryck för allmänna avtalsrättsliga principer (se t.ex. Ramberg & Herre, Köplagen. En kommentar, 2 u., s. 53 samt Johansson, Kommissionslag (2009:865) 4 §, Lexino 2015-08-10). Av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en part som erhåller en prestation med fel eller brist har rätt att kräva avdrag på priset. Beroende på vilken kontraktstyp prestationen avser beräknas avdraget på något olika sätt. Det grundläggande är dock att avdraget ska vara så stort att det skäligen kan anses återställa balansen mellan prestation och pris (jfr Högsta domstolens dom 2018-04-17 i mål T 2196-17). En annan näraliggande kontraktsrättslig princip är att arvodet till en uppdragstagare kan sättas ned om denne inte visar tillräcklig omsorg vid utförandet av uppdraget eller den utförda tjänsten på annat sätt avviker från vad uppdragsgivaren har kunnat kräva i fråga om fackmässighet (jfr Svea hovrätts dom 2018-02-23 i mål T 9965-16 med där gjorda hänvisningar).

3.4 Kräver en köpare prisavdrag ska enligt 38 § köplagen prisavdraget beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. Köparen har rätt att välja prisavdrag även i sådana fall då köparen i och för sig kan utnyttja sin hävningsrätt. Om felet i varan är så väsentligt att den praktiskt taget saknar värde, kan prisavdraget bli så stort att priset reduceras till noll (jfr 38 § köplagen, Zeteo 2016-06-30).

4. Utveckling av talan

Kommentar: Under denna rubrik så utvecklar man bakgrunden till svaromålet. Samtliga omständigheter som rör svaromålet bör här listas i detalj.  Det kan exempelvis kan se ut som nedan.

4.1 Våren ”år” fick X i uppdrag av X att utveckla och leverera en systemlösning åt X. I samband med detta anlitade X X som underkonsult för att utföra de tjänster, och leverera det system som X hade beställt. X anlitade alltså X för att uppfylla sina åtaganden gentemot X. X åtog sig därvid ett funktionsansvar för det beställda systemets uppbyggnad, funktion och prestanda. X har med fog förlitat sig på att X skulle utföra det nödvändiga arbetet som krävdes för att uppnå syftet med avtalet.

Kommentar: Underkonsulten har ett ansvar för att lösningen som levereras är funktionsduglig. Det är bra att påvisa att detta är avtalat då domstolen inte nödvändigtvis utgår ifrån att det som levereras behöver ha någon viss funktion. Kan man inte påvisa detta så kan det bli svårt att påvisa att det föreligger fel i den tjänst eller vara som levererats.

4.2 Det kan således konstateras att det i målet omtvistade uppdragsavtalet har utgjort ett led i en avtalskedja med X som beställare (slutkund), X som konsult och X som underkonsult. Det råder inget tvivel om att avtalet mellan X och X tillkommit för att tillgodose X beställning. X uppdrag till X har alltså i allra högsta grad styrt avtalsinnehållet i avtalet mellan X och X.

Kommentar: Det är bra att kunna påvisa avtalsförhållandena parterna emellan.

4.3 Avtalet innebar vidare att X, innan den ”datum månad år”, skulle färdigställt systemet. Det har varit av utomordentlig vikt för X och X att uppdraget slutfördes inom utsatt tid, vilket X varit fullt införstått med. Trots det har X inte slutfört uppdraget inom den tid som avtalats och inte heller inom skälig tid.

Kommentar: Ofta är underkonsulten försenad med sin leverans. Formuleringarna i ovan punkt är bra för att kunna påvisa att detta är ett fel.

4.4 Det ska klargöras att X bestrider att uppdraget haft den innebörd och det syfte som X påstått. Avtalet har rätteligen haft det innehåll som redovisats ovan.

Kommentar: När man får en stämning så är det viktigt att kommentera vilka delar av den som man håller med om och vilka som man inte håller med om. Detta så att domstolen inte får uppfattningen att man håller med motparten om alla delar i stämningen.

4.5 Funktionsbristerna är sådana att de var för sig och tillsammans gjort Systemet obrukbart för X. Bristerna innebär att Systemet inte kunnat användas i X verksamhet. X har inte heller tagit Systemet i drift. Föreliggande brister är följaktligen av synnerligen stor betydelse. Systemet saknar därmed värde.

4.6 Det sagda kommer att bekräftas i målet av flera olika IT-konsulter och företrädare för X, däribland bolagets VD, X. X har själv varit inblandad i det aktuella projektet eftersom det haft så central betydelse för X verksamhet.  X förhörspersoner kommer dessutom att bekräfta i målet att X visat allvarlig oskicklighet vid utförandet av uppdraget.

4.7 Bristerna avseende Systemets tekniska uppbyggnad och funktioner innebär vidare att Systemet är behäftat med fel i rättslig mening. Föreliggande fel har orsakat X betydande skada i form av bl.a. merarbete och utebliven vinst till följd av att avtalet med X inte har blivit riktigt uppfyllt.

4.8 Det bestrids att arbete utförts i den omfattning som påstås. Under alla förhållanden är det arbete som påstås vara utfört onödigt omfattande, vilket kommer att bekräftas av samtliga de externa IT-konsulter som X avser att åberopa förhör med i målet. Det omfattande arbete som påstås har utförts har inte varit nödvändigt med hänsyn till det uppdrag som X haft. De IT-konsulter som X avser att åberopa förhör med i målet kommer också att bekräfta att en hel del onödigt arbete har utförts och att många åtgärder har tagit mycket längre tid än vad som är rimligt.

4.9 Bevisbördan för att angivet arbete faktiskt har utförts och att debiterat arvode är skäligt ligger på X. Enligt X mening är det underlag som X har presenterat i denna del alltför knapphändigt. Det ger knappast stöd för slutsatsen att det begärda priset skulle vara skäligt.

Kommentar: Bevisbördan för att arbetet faktiskt har utförts ligger på Käranden.

4.10 Vidare ska framhållas att X kontinuerligt under uppdragets utförande kommit med positiva statusrapporter där allt anges fortskrida planenligt. Först en mycket kort tid innan det överenskomna leveransdatumet meddelade X att bolaget inte skulle kunna slutföra uppdraget i tid. Även efter den ”datum månad år” kom X med positiva besked om att leverans skulle ske inom kort, vilket sedermera alltså visade sig inte stämma. X har härigenom lämnat vilseledande besked och på ett otillbörligt sätt hållit både X och X på halster under orimligt lång tid efter det överenskomna leveransdatumet. 

4.11 X har på grund av föreliggande fel och dröjsmål agerat vårdslöst och därigenom ådragit sig ett kontraktuellt skadeståndsansvar gentemot X. Skadans omfattning utreds för närvarande och X förbehåller sig rätten att komplettera grunden för sin talan med ytterligare en motfordran avseende ersättning för den skada som X har lidit. 

4.12 Med hänsyn till det anförda får konstateras att X ersättningskrav är ogrundat. Att ersättningskravet är ogrundat bekräftas ytterligare av den tämligen omfattande e-postkorrespondens som förevarit mellan parterna med anledning av det aktuella uppdraget. Särskilt följande korrespondens bör uppmärksammas.

Kommentar: Är det så att det finns vidare omständigheter som styrker er sak som t.ex. e-post-konversation, sms-konversation, inspelade samtal eller liknande så är det bra att punkt-vis lista innehållet i dessa efter punkten ovan.

5. Preliminär bevisuppgift

5.1 Skriftlig bevisning

Kommentar: Under denna rubrik så ska all den eventuella skriftliga bevisning som ni avser att åberopa i målet listas.

5.2 Muntlig bevisning

Kommentar: Under denna rubrik så ska all den eventuella muntliga bevisning som ni avser att åberopa i målet listas.

Som ovan.

X

Niklas Niklasson

Bilagor

Stämning vårdnad

”Tingsrätt”

Box X

”Postadress”

Ansökan om stämning

Kärande: ”Förnamn Efternamn”, ”pers nr 10 siffror”

             ”Adress”

”Postadress”

Svarande:  ”Förnamn Efternamn”, ”pers nr 10 siffror”

”Adress”

”Postadress”                                           

Saken:      Vårdnad om barn, barns boende m.m.

Forum:    X tingsrätt är behörig att handlägga tvisten med anledning av att barnen har sin hemvist inom tingsrättens domsaga, föräldrabalken 6 kap. 17 §.

Kommentar: Käranden är den som inkommer med en stämning, svaranden är den som blir stämd. Då denna mall är en stämningsansökan så upprättas den därför av käranden.

Då stämningen rör vårdnad och boende så utgör dessa två ”saken”.

Den tingsrätt som stämningsansökan skickas in till ska vara den tingsrätt som är knuten till det område där barnen är folkbokförda.

Yrkande

”Käranden” yrkar att tingsrätten förordnar om att vårdnaden om parternas              gemensamma barn skall tillkomma henne/honom ensam.

I det fallet att tingsrätten skulle komma fram till att gemensam vårdnad är det bästa för barnen yrkas att barnen ska ha sitt stadigvarande boende hos ”käranden”.

Yrkandena framställs även interimistiskt.

Kommentar: Under yrkanden skall anges vad käranden stämmer svarande för. Interimistiskt betyder att Tingsrätten ska fatta ett preliminärt beslut, vilket fattas vid muntliga förberedelsen. Ett sådant beslut fattar Tingsrätten först då de fått ett snabbyttrande från Socialtjänsten. Ett snabbyttrande är en kortare version av en vårdnadsutredning. Det kan se ut som i exemplet ovan.

      Grunder

Det är förenligt med barnens bästa att ”Käranden” anförtros ensam vårdnad om dem alternativt att de ska ha sitt stadigvarande boende hos henne/honom.

Kommentar: Under grunder skall käranden yrkanden motiveras. Det kan se ut som ovan.

  

   Omständigheter

Bakgrund

”Käranden” har fyra barn tillsammans med ”Svaranden” som alla omfattas av stämningsansökan vilka är:

”Förnamn Efternamn” ”pers nr 10 siffror”, ”Förnamn Efternamn” ”pers nr 10 siffror”, ”Förnamn Efternamn” ”pers nr 10 siffror” och ”Förnamn Efternamn” ”pers nr 10 siffror”.

”Käranden” och ”Svaranden” skilde sig för drygt 1 år sedan.

Sedan ”Käranden” och ”Svaranden” skilde sig har barnen haft sitt stadigvarande boende hemma hos ”Käranden”.

”Svaranden” har haft dagumgänge med barnen till och från.

Problemet som medför att ”Käranden” söker om ensam vårdnad är att det inte existerar något samarbete mellan henne/honom och ”Svaranden”.

”Svaranden” har umgänge och hämtar barnen när det passar henne/honom utan att kommunicera med ”Käranden” om saken.

På grund av deras dåliga samarbete har ”Käranden” tagit initiativ till att få till samarbetssamtal via Socialtjänsten. ”Svaranden” har dock inte svarat på hennes/hans förfrågan om samarbetssamtal varför hon/han har blivit tvungen att gå vidare till tingsrätten.

”Käranden” är positiv till att barnen har ett stort umgänge med ”Svaranden” men det måste bestämmas vilka dagar och mellan vilka tider som umgänget ska ske.

Kommentar: Under omständigheter så skall det redogöras för bakgrunden till att käranden inkommer med stämningen. Det kan se ut som ovan.

     Övrigt

Det begärs att tingsrätten inhämtar snabbyttrande och att tid för muntlig förberedelse sätts ut så snart som möjligt.

Kommentar: Ett snabbyttrande är en kortare version av en vårdnadsutredning som tingsrätten inhämtar från Socialtjänsten.

”Ort den datum månad år”

Niklas Niklasson

Stämning lönefordran

”Ort datum månad år”                                                                       ”Tingsrätt”                                                                                                                     Box X

”Postadress”                     

Ansökan om stämning ”mål nr”

Kärande:                            ”Förnamn Efternamn”, ”pers. nr 10 siffror”  

                                            ”Adress”

”Postadress”

Svarande:                           ”Företagsnamn”, ”org. nr”

”Adress”

Postadress”

Ombud:                              Okänt

Saken:                                 Lönefordran.

Forum:                               X tingsrätt är behörig att handlägga tvisten med anledning av att svaranden har sitt säte inom tingsrättens domsaga.

Kommentar: Käranden är den som inkommer med en stämning, svaranden är den som blir stämd. Då denna mall är en stämningsansökan så upprättas den därför av käranden.

Då stämningen rör lönefordran så utgör detta ”saken”.

Den tingsrätt som stämningsansökan skickas in till ska vara den tingsrätt som är knuten till det område där svaranden bedriver sin verksamhet.

I arbetstvister kan man även skicka stämningen till den Tingsrätt som man själv (käranden) tillhör.

1.            Yrkanden

  1. Lönefordran om X kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen från och med den ”datum månad år” fram till dess att betalning sker.
    1. Lönefordran om X kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen från och med den ”datum månad år” fram till dess att betalning sker.
    1. Lönefordran om X kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen från och med den ”datum månad år” fram till dess att betalning sker.
    1. Semesterersättning om X kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen från och med den ”datum månad år” fram till dess att betalning sker.

Kommentar: Under yrkanden skall anges vad käranden stämmer svaranden för. I detta fall så rör det sig om obetald lön samt semestersättning. Samtliga fordringar ska listas under yrkanden vilket kan se ut som ovan i och med att lönefordringarna kan vara från flera olika månader. Detta görs för att ränteberäkningen för varje punkt skall göras från den dag då den lönen skulle ha betalats ut.

2.            Omständigheter till stöd för talan

2.1.                Yrkandena grundar sig på att ”Käranden” ingick ett avtal under ”månad år” om en anställning hos ”Svaranden” mot en månadslön om X kr. ”Käranden” har utfört arbete från och med den ”datum månad år” till den ”datum månad år” då han blev uppsagd och inte var välkommen tillbaka till arbete.

2.2.                ”Käranden” har under sin tid som anställd upparbetat X semesterdagar som han inte har fått ut varför han/hon senast 30 dagar efter att anställningen upphör har rätt att enligt semesterlagen erhålla semesterdagarna i form av semesterersättning.

Kommentar: Under omständigheter till stöd för talan så ska Käranden förklara bakgrunden till att Käranden inkommer med sin stämning och i detta fall motivera varför Käranden kräver Svaranden på pengar. Det kan se ut som ovan.

3.            Utveckling av omständigheter till stöd för talan

3.1.                Lönefordringarna är uträknade enligt följande uträkning:

3.1.1.             Då ”Käranden” påbörjade sin anställning den ”datum månad år” arbetade han X dagar i ”månad år” utav X arbetsdagar vilket ger en uträkning X kr/X= X kr X X = X kr. Ränta ska utgå från ”datum månad år” då betalning sker i efterskott.

3.1.2.             ”Käranden” arbetade samtliga arbetsdagar i ”månad år” varför lön om X kr ska utgå. Ränta ska utgå från ”datum månad år” då betalning sker i efterskott.

3.1.3.             ”Käranden” arbetade X dagar i ”månad år” utav X arbetsdagar vilket ger en uträkning X kr /X = X =X. Ränta ska utgå från ”datum månad år” då betalning sker i efterskott.

3.2.                Eftersom ”Käranden” inte fått någon semesterlön ska istället semestersättning utgå enligt semesterlagen. ”Käranden” hade enligt lag och avtal en semesterrätt om 25 dagar per år. Med bakgrund av att han arbetade från den ”datum månad år” till den ”datum månad år” hann ”Käranden” tjäna ihop X semesterdagar.

3.2.1.             Semesterersättningen ska räknas ut enligt följande uppställning:

Lön per arbetsdag X kr/X= X kr

Semestertillägg X kr X 0,43% X kr

Semesterlön per dag X kr + X kr = X kr

X intjänade semesterdagar = X kr

3.3.                Då arbetsgivaren har bestritt betalningsansvar och parterna inte lyckats nå någon överenskommelse skickas denna stämning till tingsrätten.

Kommentar: Under Utveckling av omständigheter till stöd för talan så ska Käranden ange hur hon/han har beräknat sina fordringar alltså dem pengar som Käranden kräver av Svaranden. Det kan se ut som ovan.

4.            Preliminär bevisuppgift

4.1.           Skriftlig bevisning

4.2.1.             Anställningsavtal till styrkande av att ”Kärandens” månadslön hos arbetsgivaren uppgick till X kr.

4.2.2.             Uppsägningsbesked till styrkande av att ”Käranden” blev uppsagd den ”datum månad år” och inte var välkommen att arbeta under någon uppsägningstid.

Kommentar: Under Preliminär bevisuppgift så ska Käranden redogöra för den bevisning som finns vid tidpunkten för stämningsansökan och som Käranden tänker åberopa i målet. Det kan se ut som ovan.

5.            Övrigt

5.1.                Reg bevis för svaranden

5.2.                Skriftlig bevisning

Ansökan om stämning inlämnas i två exemplar till tingsrätten.

Niklas Niklasson