Okategoriserade

Kvinnan anställdes under hösten 2016 av ett företag som saluför läsglasögon. Kvinnan anställdes som en resande säljare. Företaget avskedade sedan kvinnan via ett rekommenderat brev i februari 2017 då kvinnan var sjukskriven. Företagets tilltag visade sig bli en för dem kostsam historia.  

Den avskedade kvinnan fann sig inte i avskedandet och riktade därför en stämning mot företaget samt framställde skadeståndskrav med anledning av att avskedandet ej gått korrekt till. Själva avskedshandlingen som kvinnan fick via det rekommenderade brevet var inte korrekt upprättad. Därutöver så blev hon aldrig varslad av företaget och dessutom så fanns heller ingen grund för avskedandet. Skadeståndskraven som kvinnan riktade mot företaget bestod av ekonomiskt skadestånd på 235 000 kronor samt allmänt skadestånd på 130 000 kronor.

Företaget menar att det förelåg skäl för uppsägning men tillstår att avskedandet var felaktigt och i maj 2017 så utbetalade företaget till kvinnan därför ett skadestånd på 20 000 kronor. Då ärendet nått tingsrätten så gick företaget med på att därutöver betala kvinnan ett allmänt skadestånd på 30 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 8 500 kronor.

Vad gäller skälen för uppsägning så menade företaget att det funnit grund för såväl uppsägning på grund av arbetsbrist som uppsägning på grund av personliga skäl. Företaget menade att kvinnan själv varit med om att orsaka det förstnämnda och avseende det sistnämnda så menade företaget att kvinnan varit illojal samt att hon inte skött sitt arbete på ett för företaget tillfredsställande sätt.

Väl i tingsrätten så kunde denna konstatera att företagets lönsamhet sjunkit en tid efter det att företaget anställde kvinnan. Tingsrätten grundade detta konstaterande i en ekonomisk analys av företaget samt i intyg från den redovisningsbyrå som företaget anlitat. Mot bakgrund av detta så menade tingsrätten att en säljtjänst därför blivit överflödig för företaget och att det därmed faktiskt förelegat arbetsbrist och att de personliga skälen därmed inte var relevanta. Sammanfattningsvis så menade tingsrätten att grund för uppsägning på grund av arbetsbrist fanns men tingsrätten slog också fast att avskedandet varit grundlöst.

Slutnotan för företaget med anledning av det felaktiga avskedandet blev ganska saftig. Företaget dömdes att betala allmänt skadestånd på 60 000 kronor för den kränkning som tingsrätten ansåg att kvinnan utsatts för. De 20 000 kronor i skadestånd som företaget redan betalat kvinnan utökades med ytterligare 5000 kronor för den felaktiga utformningen av avskedandet. Slutligen så dömdes företaget dessutom till att betala det ekonomiska skadestånd på 8 500 kronor som företaget sedan tidigare gått med på.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Kvinnan drabbades tidigare i år av ett bostadsinbrott. Inbrottstjuven greps av Polis och bytet som bestod av smycken togs i beslag. Då kvinnan skulle hämta ut sina stulna smycken från Polisen så får hon beskedet att smyckena redan hämtats ut av inbrottstjuven.

Inbrottet i kvinnans hem ägde rum i januari i år. Inbrottstjuven greps på plats av polis som tog bytet bestående av smycken i beslag. Åklagaren fattade sedan beslut om en hävning av beslaget samt därmed att det stod kvinnan fritt att hämta ut sina smycken från polisen. Polisen lämnade dagen efter hävningsbeslutet ut kvinnans smycken men inte till kvinnan utan till inbrottstjuven.

Polisens misstag upptäcktes då inbrottstjuven hade dömts för inbrottet. Kvinnan hade då kontaktat polisen och velat hämta ut sina smycken och då fått beskedet att polisen lämnat över smyckena till den nu dömda inbrottstjuven.

Polisens gruppchef menade att misstaget berodde på den ”mänskliga faktorn” samt att hon hade för avsikt att göra det som stod i hennes makt för att ta reda på var smyckena tagit vägen.

Kvinnans stulna smycken återfanns snart och de visade sig finnas på anstalten där inbrottstjuven hade placerats och kvinnan kunde därmed återfå dem.

Kvinnan var dock vid det här laget ganska missnöjd med polisens hantering av hennes smycken varför hon upprättade en JO-anmälan.

Enligt JO så har det framgått att den bestulna kvinnan har gjort anspråk på sina smycken och JO menar därför att detta rimligen skulle ha noterats hos polisen. Polisen kritiseras av JO för deras hantering av stöldgodset och misstaget berodde enligt JO på ”enskilda misstag av tjänstemän vid Polismyndigheten”. JO understryker även vikten av noggrannhet i samband med hantering och förvaring av beslag.

Polismyndigheten får dock även beröm av JO för deras skyndsamma hantering av ärendet med anledning av att Polismyndigheten då de gjorts medvetna om misstaget var snabba med att rätta till det.

Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

I slutet av maj i år inledde Datainspektionen, DI, sin första granskning av hur företag, organisationer och myndigheter efterlever de nya riktlinjerna i den nya dataskyddsförordningen GDPR. Granskningen omfattar mer än 400 företag, organisationer och myndigheter.

General Data Protection Regulation, GDPR, trädde i kraft den 25:e maj i år. Denna dataskyddsförordning medförde en rad nya regler och riktlinjer för hur företag, organisationer och myndigheter ska hantera personuppgifter. DI har nu genomfört en första granskning för att undersöka hur väl dessa nya regler efterlevs. I denna granskning så har DI tittat närmare på hur väl mer än 400 olika företag, organisationer och myndigheter har anpassat sig efter de nya reglerna.

En del i detta nya regelverk består av att alla myndigheter samt många företag och organisationer, som hanterar personuppgifter, är skyldiga att utse ett så kallat dataskyddsombud och anmäla detta till DI vilket är vad DI:s granskning primärt fokuserat på. Syftet med detta dataskyddsombud är att personen som utses till detta ska ha ett övergripande ansvar vad gäller att säkerställa att organisationen efterlever bestämmelserna i såväl GDPR som i interna styrdokument avseende dataskyddsfrågor. Dataskyddsombudet ska även kunna bidra med råd och information om personuppgiftsfrågor internt på företaget, organisationen eller myndigheten.

I en kommentar till varför DI valt att lägga fokus på just dataskyddsombuden i denna första granskning säger DI:s generaldirektör Lena Lindgren Schelin följande:

”Det är en väldigt viktig roll för att öka medvetenheten och regelefterlevnaden av GDPR, vilket är skälet till att vi prioriterat detta som vår första GDPR-granskning”.

Slutsatserna som kan dras av denna första granskning är att myndigheter och privata aktörer efterlever de nya reglerna i ungefär samma omfattning. Inom den privata sektorn så har dock några branscher slarvat mer än andra och till dessa räknas bland annat teleoperatörer och fackförbund. Hälften av de 8 granskade teleoperatörerna har brustit i sin efterlevnad av de nya reglerna och detsamma gäller 12 av 51 fackförbund som granskats.

Av de totalt 400 olika verksamheter som granskningen omfattade så har brister i efterlevnad upptäckts hos 59 av dem och detta har resulterat i 57 fall av reprimander från DI.

På DI:s hemsida så har generaldirektören Lena Lindgren Schelin förklarat att DI i nuläget beslutat sig för att ”stanna vid att utfärda reprimander” med anledning av att så kort tid förflutit sedan GDPR trädde i kraft. Lena Lindgren Schelin betonar dock att om de upptäckta bristerna avseende dataskyddsombud inte åtgärdas så kan det framöver bli aktuellt med administrativa sanktionsavgifter.

Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör GDPR så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Mannen beviljades inte semester från önskad vecka och valde därför att inte dyka upp på jobbet. Istället för att avskeda mannen, vilket hans agerande hade gett arbetsgivaren rätt till, så såg arbetsgivaren det hela som att mannen sagt upp sig själv. Såväl tingsrätten som Arbetsdomstolen ansåg att detta var felaktigt från arbetsgivarens sida varför arbetsgivaren dömdes till att betala allmänt skadestånd till mannen.

Det hela utspelade sig på Matexpressen i Kalmar. Mannen och arbetsgivaren hade inför sommaren 2015 överenskommit att mannen inte skulle ha semester den sommaren. Arbetsgivaren frångick dock denna överenskommelse då de tidigt i juli 2015 framförde önskemål om att mannen skulle ta ut semester med start vecka 30. Mannen motsatte sig detta och ville istället ta ut semester med start vecka 29.

Mannen valde sedan helt sonika att inte dyka upp på jobbet från och med vecka 29. Arbetsgivaren tolkade mannens agerande som att han sagt upp sig själv vilket arbetsgivaren även bekräftade via ett brev. Mannens syn på hur anställningen hade avslutats var dock att arbetsgivaren hade avskedat honom vilket föranledde att mannen stämde arbetsgivaren för just detta.

Väl i tingsrätten så konstaterade denna att mannen, utan arbetsgivarens tillstånd, varit frånvarande från arbetsplatsen men att detta inte var detsamma som att mannen sagt upp sig själv. Tingsrätten menade att mannens agerande skulle kunna ha betraktats som att han sagt upp sig själv givet att frånvaron skulle ha varat under en längre sammanhängande tid vilket dock inte var fallet.

Enligt tingsrättens syn på saken så var det arbetsgivaren som, från sin sida, hade avslutat mannens anställning. Tingsrätten konstaterade att arbetsgivaren inte haft rätt att göra så då den initiala överenskommelsen mellan mannen och arbetsgivaren avseende semestern hade ändrats med kort varsel. Arbetsgivaren hade därutöver underlåtit att följa bestämmelsen i semesterlagen som säger att en arbetsgivare ska lämna besked om semester som kortast två månader innan semestern ska påbörjas.

Utfallet i tingsrätten blev därför att mannen gavs rätt till såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Arbetsgivaren fann sig inte i detta och valde därför att överklaga tingsrättens dom till Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen höll med tingsrätten om att det faktum att mannen varit frånvarande utan tillstånd från arbetsgivaren inte var detsamma som att mannen sagt upp sig själv. Arbetsdomstolen menade dock att arbetsgivaren hade haft rätten på sin sida vad gäller att avskeda mannen. Detta då mannen, trots att han fått en skriftlig varning från arbetsgivaren, inte hade inställt sig på arbetsplatsen och då arbetsgivaren haft fog för att tro att han skulle förbli frånvarande under flera veckor. Arbetsdomstolen gav däremot mannen rätt till allmänt skadestånd på 10 000 kronor eftersom arbetsgivarens antagande om att mannen själv sagt upp sig var felaktigt.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Idag delar vi med oss av en mall för bodelningsavtal vid samboskap. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 0771-955 955.

Vad är ett bodelningsavtal vid samboskap och vad har man det till?

Ett bodelningsavtal vid samboskap består av en förteckning av sambornas tillgångar och skulder samt en redogörelse för hur dessa ska fördelas. Vid en bodelning vid samboskap så är huvudregeln att enbart bostad och bohag ingår i bodelningen och detta under förutsättning att dessa är införskaffade för gemensamt bruk. Detta innebär att om någon sambo ägde bostaden innan förhållandet eller ägde bohag innan förhållandet så ingår dessa inte i bodelningen. Då bodelningsavtalet är ett avtal samborna emellan så står det dock samborna fritt att frångå huvudregeln och komma överens om annat.

Värt att tänka på då det handlar om en bodelning vid samboskap är att den måste göras inom 1 år efter det att förhållandet upphört.

Formkraven för ett bodelningsavtal är att det ska vara skriftligt samt att det ska skrivas under av båda samborna. Bevittning är för ett bodelningsavtal inget formkrav men det kan vara en fördel ur bevishänseende om det skulle bli en tvist kring ett bodelningsavtal.

Idag delar vi med oss av en mall för bodelningsavtal vid skilsmässa. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 0771-955 955.

Vad är ett bodelningsavtal vid skilsmässa och vad har man det till?

Ett bodelningsavtal vid skilsmässa består av en förteckning av makarnas tillgångar och skulder samt en redogörelse för hur dessa ska fördelas. Vid en bodelning vid skilsmässa så är huvudregeln att alla tillgångar som ej är reglerade som enskild egendom i ett äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente skall ingå i ett bodelningsavtal. Då bodelningsavtalet är ett avtal makarna emellan så står det dock makarna fritt att frångå huvudregeln och komma överens om annat. Mallen vi delar med oss av är dock utformad enligt praxis.

Formkraven för ett bodelningsavtal är att det ska vara skriftligt samt att det ska skrivas under av båda makarna. Bevittning är för ett bodelningsavtal inget formkrav men det kan vara en fördel ur bevishänseende om det skulle bli en tvist kring ett bodelningsavtal.

Den 50-årige mannen hamnade i diket då han berusad körde en skördetröska. Händelsen utmynnade i att åtal gällande grovt rattfylleri väcktes mot mannen i Sundsvalls tingsrätt. 

Den 50-årige mannen medger själva körningen av skördetröskan samt det faktum att den slutade i ett dike. Mannen nekar dock till att han vid tillfället var berusad och menar att berusningen uppstått först senare. Enligt mannen ska berusningen ha uppstått då han efter dikeskörningen, i upprört tillstånd, tagit sig hem till tryggheten hos sin familj och i samband med detta berusat sig.

Orsaken till dikeskörningen var, enligt mannen, i själva verket en punktering på höger framdäck som gjorde så att han tappade kontrollen över skördetröskan. Punkteringen ska ha uppstått i samband med att han fick möte med en bil.

Det förekom dock för mannen besvärande omständigheter som talade emot hans förklaring.

En kvinna som bevittnade själva olyckan uppgav att mannen efter dikeskörningen gående avvikit från platsen och att han rört sig med vad hon beskriver som ”serpentinformade” rörelser. Därutöver så uppmättes mannens promillehalt till 2,07 cirka en timme efter själva dikeskörningen.

Tingsrätten fann det orimligt att mannen skulle kunna ha druckit såpass mycket alkohol under timmen som passerade mellan själva olyckan och då den höga promillehalten uppmättes. Tingsrätten dömde därför mannen till fängelse i en månad för grovt rattfylleri – en dom som mannen överklagade till Svea hovrätt.

Enligt Svea hovrätts mening så var det inte rimligt att helt förkasta mannens förklaring angående den höga promillehalten. Svea hovrätt menade att åtminstone en del av dessa 2,07 promille skulle kunna förklaras med att mannen berusat sig efter det att han kört i diket. Dock så menade hovrätten att det var att betrakta som orimligt att hela promillehalten uppstått efter dikeskörningen och att mannen, då han körde skördetröskan, har haft en promillehalt som överstigit de 0,2 promille som utgör gränsen för rattfylleri.

Svea hovrätt ändrade därför tingsrättens dom från grovt rattfylleri till rattfylleri av normalgraden. Påföljden ändrades följaktligen också från en månads fängelse till 4200 kronor i dagsböter.

Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Kvinnan upprättade ett testamente år 2006 enligt vilket hennes mors kusinbarnbarn skulle ärva henne fullt ut. 2013 upprättade kvinnan ett nytt testamente enligt vilket kusinbarnbarnet fick nöja sig med ett glasskåp då resten enligt detta testamente skulle tillfalla fonder och välgörenhet. Kusinbarnbarnet valde att låta domstol pröva giltigheten i det sist upprättade testamentet och tingsrätt såväl som hovrätt ansåg att det sist upprättade testamentet skulle anses utgöra kvinnans yttersta vilja. 

Den nu avlidna kvinnan upprättade två testamenten. Det första som upprättades år 2006 gav kvinnans mammas kusinbarnbarn rätt till att, med full äganderätt, ärva allt efter kvinnan. Kvinnan fick senare cancer och den 3 december 2013 flyttade hon in på ett hospice. Den 5 december 2013 så upprättade kvinnan ett nytt testamente enligt vilket så gott som all hennes kvarlåtenskap, undantaget några legat (specifik förmån eller egendom som någon mottager via testamente), skulle tillfalla Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden, Svenska Journalens Läkarmission samt Frälsningsarmén i Malmö. Kusinbarnbarnets legat bestod enligt detta testamente av ett glasskåp inklusive innehåll. Kvinnan avled sedan en dryg vecka efter upprättandet av det sista testamentet.

Kusinbarnbarnet tänkte inte finna sig i detta och valde därför att klandra det sist upprättade testamentet och att i samband med detta ansöka om en stämning riktad mot de andra arvtagarna i detta testamente.

Ärendet hamnade inledningsvis i tingsrätten som i en deldom slog fast att Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden, Svenska Journalens Läkarmission samt Frälsningsarmén i Malmö samtliga hade rätt till arv enligt testamentet. Tingsrätten fann dock testamentet ogiltigt avseende arv till tre andra legatarier (någon som mottager ett legat).

Kvinnans kusinbarnbarn fann sig heller inte i tingsrättens bedömning och valde därför att överklaga till hovrätten.

Dem skäl som kusinbarnbarnet anförde som grund för sin ogiltighetstalan var att kvinnan själv inte hade skrivit under testamentet samt att testamentet inte kunde anses utgöra kvinnans faktiska yttersta vilja. Därutöver så menade kusinbarnbarnet att det sist upprättade testamentet, med anledning av kvinnans hälsotillstånd och den påverkan detta i kombination med tung medicinering hade haft på kvinnans psykiska tillstånd, var att betrakta som ogiltigt. Kusinbarnbarnet menade att nyss nämnda omständigheter inneburit att kvinnan inte haft någon rättshandlingsförmåga (förmåga att exempelvis upprätta och ingå avtal eller att ge bort egendom) vid tillfället då testamentet upprättades. Kusinbarnbarnet ville också göra gällande att kvinnan haft missuppfattningen att det inte redan funnits ett giltigt testamente och att denna missuppfattning legat till grund för kvinnans vilja att upprätta ett nytt.

Sammantaget så menade kusinbarnbarnet att upprättandet av det sista testamentet hade sina orsaker i kvinnans vid tillfället bristande psykiska hälsa och att testamentet därför enligt 13 kap. 2-3 §§ ÄB (Ärvdabalken) med all rimlighet borde vara att betrakta som ogiltigt.

Den bedömning som hovrätten gjorde i ärendet kom dock att överensstämma med tingsrättens. Enligt hovrätten så hade kusinbarnbarnet alltså inte lyckats bevisa sina påståenden som skulle ligga till grund för att ogiltigförklara kvinnans sist upprättade testamente. Hovrätten menade att den utredning som gjorts inte hade kommit fram till annat än det att kvinnan trots svår sjukdom visst hade bibehållit sin rättshandlingsförmåga och att testamentet därför var att betrakta som giltigt.

Önskar ni rådgivning kring arvsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arvsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

En rapport framtagen av Medlingsinstitutet på uppdrag av regeringen visar på en minskning av det sammanlagda lönegapet mellan kvinnor och män. Orsakerna till denna minskning står att finna i de löneökningar som bland annat lärare, sjuk- och undersköterskor samt vissa andra kvinnodominerade yrken fått under senare år. 

Två av de omständigheter som ligger till grund för minskningen av lönegapet, och som Medlingsinstitutet pekar på i sin rapport, är särskilda lönesatsningar på vissa yrken samt att det råder brist på personal till vissa yrken. Mellan åren 2014 till 2017 så har dessa omständigheter bidragit till att vissa yrken har fått en högre höjning av genomsnittslönen än andra.

Med anledning av att det ofta råder en kvinnodominans inom de yrkeskategorier som har flest anställda och med anledning av att många av just dessa yrken berörts av både de särskilda lönesatsningarna och personalbristen så har detta sammantaget bidragit till att lönegapet mellan könen har minskat.

I rapporten framkommer dock även att såväl manligt som kvinnligt dominerade yrken återfinns bland de yrken som fått högre höjningar av genomsnittslönen än andra.

Medlingsinstitutet kommer även i sin rapport fram till att kvinnodominans ofta råder även inom de yrkeskategorier som har de lägsta genomsnittslönerna på arbetsmarknaden. Vidare konstateras att det faktum att kvinnor och män ofta återfinns i och respektive dominerar vissa yrkeskategorier är en stor bidragande orsak till det lönegap som alltjämt råder mellan könen.

Önskar ni rådgivning kring och/eller konkret hjälp med ett ärende så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 0771-955 955 eller e-post info@juridiskradgivning.nu.

Idag delar vi med oss av en mall för en Framtidsfullmakt. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 0771-955 955.

Vad är en Framtidsfullmakt och vad har man den till?

En Framtidsfullmakt är en fullmakt som upprättas med syftet att den som upprättar fullmakten (fullmaktsgivaren) ska kunna få hjälp av fullmaktstagaren med att sköta om sina angelägenheter i händelse av fysisk- eller psykisk sjukdom eller liknande.

Syftet med en Framtidsfullmakt är att den ska utgöra ett alternativ till att en god man eller förvaltare utses. Tanken med detta är att tillvarata fullmaktsgivarens integritet samt att utöka fullmaktsgivarens inflytande över de frågor som rör dennes ekonomi och person.